Under hela sin karriär har Aygül Kabaca alltid haft fokus på mänskliga rättigheter och demokrati. Hon har bland annat tidigare varit chef för utbildningsenheten på Mångkulturellt centrum i Botkyrka innan hon började som vd för Make Equal Culture and Performance.
– Mitt angreppssätt har alltid varit utbildande och kommunikativt. Jag tror på att få med mig människor genom transparens, tydlighet och ömsesidig förståelse.
Hur organisationer arbetar idag
Mångfald och inkludering har blivit en central fråga för många organisationer, men hur man arbetar med det i praktiken varierar, säger Aygül.
– Många företag har policys och ambitioner, men saknar tydliga strategier och mätbara mål.
Ett vanligt problem är att mångfaldsarbete ofta hänger på enskilda eldsjälar, vilket gör arbetet sårbart när dessa personer lämnar organisationen. En annan utmaning är att skapa en inkluderande vardagskultur där alla känner sig välkomna.
– Vi möter ofta organisationer där medarbetare säger att de inte vågar vara sig själva på jobbet, att de undviker att ta plats i möten eller att de behöver anpassa sig för att passa in i en kultur som inte känns inkluderande, säger Aygül.
Varför mångfald och inkludering är affärskritiskt
Forskning visar att organisationer som prioriterar mångfald och inkludering blir mer innovativa, fattar bättre beslut och är mer lönsamma.
– En McKinsey-studie från 2020 bekräftar att bolag med hög könsdiversitet i ledningsgruppen har 25 % större sannolikhet att överträffa sina konkurrenter i lönsamhet. Samtidigt visar en rapport från Harvard Business Review att team med bred kognitiv mångfald löser komplexa affärsutmaningar snabbare och mer effektivt än homogena team.
Genom ett uttalat och medvetet mångfalds- och inkluderingsarbete kan organisationer skapa strukturer som säkerställer att kompetens och prestation styr beslut inom rekrytering, befordran och löneutveckling.
– Företag som inte aktivt arbetar med mångfald och inkludering tappar mark – både vad gäller innovation och lönsamhet – och riskerar att bli omsprungna av mer progressiva aktörer.
Konkreta steg för att bli bättre
Företag kan börja förbättra sitt arbete direkt genom att:
- Sätta tydliga mål, mäta resultat och följa upp – mångfald och inkludering bör vara en del av verksamhetens KPI:er.
- Granska interna processer – rekrytering, lönesättning och arbetsmiljö bör analyseras för att identifiera exkluderande strukturer.
- Bygga en inkluderande kultur – ledarskapet är avgörande, och utbildning kan vara en nyckel för att ge chefer och medarbetare rätt verktyg.
- Reagera på exkluderande beteenden – ha tydliga rutiner för att hantera och förebygga diskriminering och trakasserier.
- Lyssna på medarbetarna – involvera de anställda och använd jämlikhetsdata för att identifiera strukturella skevheter.
Långsiktigt arbete och framtidsvisioner
Långsiktighet handlar om att integrera mångfald och inkludering i hela organisationen. Make Equal vill fortsätta utveckla verktyg och metoder för att hjälpa företag att gå från insikt till handling.
– Vi vill bidra till en arbetsmarknad som är schysst, jämlik och framåtlutad. Med mångfald och inkludering som kompass vill vi fortsätta utveckla arbetsplatser som är bra för individen och bra för affären.
Kommunikationsbranschen har stor påverkan – därför samarbetar nu Make Equal och Sveriges Kommunikatörer för att lyfta vikten av inkluderande kommunikation.
– Kommunikationsbranschen har en unik position och ett ansvar i att forma normer och representation genom de budskap som når ut. Företag som förstår vikten av inkluderande kommunikation bygger starkare varumärken, skapar djupare kundrelationer och når bredare målgrupper.
Läs fler artiklar om kommunikation
Ny strategisk kommunikationsmodell för hur företag bör kommunicera netto noll – minskning av utsläpp av växthusgaser
Vid sidan av den politiska debatten om klimatfrågorna så fortsätter en del företag sitt miljö- och klimatarbete.
Långsamhet och eftertanke – avgörande faktorer för kommunikationsavdelningar som vill anamma generativ AI på ett klokt sätt
Betydelsen av AI för kommunikationsbranschen har varit en het fråga under lång tid.
Ohållbar kommunikation om överproduktion i modeindustrin
Klädkonsumtion är ett stort klimatproblem.
Studie från Österrike visar den kommunikativa betydelsen av att få uppskattning
Betydelsen av att bli uppskattad på sin arbetsplats har ökat under senare år.
Bristande kunskaper om utvärdering och mätning hos kommunikatörer enligt internationell fallstudie
När forskare eller undersökningsföretag ställer frågor om intern eller extern kommunikation till kommunikatörer så är det ett svar som ständigt återkommer – att kommunikationsfunktioner lägger för lite resurser på att lyssna på organisationens intressenter eller att undersöka vilka effekter deras aktiviteter har.
Publiceringsångest – vad är det och hur kan du hantera den?
Elin Boberg och Anne Ekberg, mediaexperter hos Sveriges Kommunikatörer, har vid flera tillfällen stött på fenomenet publiceringsångest.
Från kurs till praktik: Så har vi stärkt vårt samarbete mellan Kommunikation och HR
Anna Olsen, kommunikatör på LFV (Luftfartsverket), har över 10 års erfarenhet av att arbeta med kommunikation.
LÅNGLEVNADSGUIDE FÖR KOMMUNIKATÖRER
Karin Hagman – vice ordförande och styrelseledamot i Sveriges Kommunikatörer, blickar tillbaka på sin karriär och de förändringar som skett inom kommunikatörsyrket.
Din chans att vinna en utvecklande och aktuell kurs – som du genomför helt i din egen takt!
Kompetensutveckling är en väsentlig del av att hålla sig à jour inom kommunikationsbranschen.
AI – kommunikatörens väg till äkta kreativitet och innovation
Just nu har vi som kommunikatörer en fantastisk möjlighet att vara vägvisare för AIs fulla potential.
Helena Brunkman – "Storytelling hjälper dig att skära igenom bruset"
I en värld där vi dagligen drunknar i information är Storytelling nyckeln till att nå fram, bli ihågkommen och skapa engagemang.
Debattartiklar
