Efter att Marie Claire publicerade sin artikel ”Plongée dans la ville la plus féministe du monde” (”Dyk in i den mest feministiska staden i världen”) sommaren 2024 riktades världens strålkastarljus mot Umeå. Svenska medier rapporterade om det hejvilt. Amerikanska Politico hade redan nosat på det tidigare, och nu skickade brittiska tidningen The Guardian en reporter som skulle ta reda på vad som får Umeå att sticka ut.
Är Umeå världens mest feministiska stad?
– Jag har ju inte varit i alla världens städer för att kunna avgöra det men MIN GISSNING är DUNDER-JA! Umeå har feminismen i sin själ, säger Ida Östensson, feminist, opinionsbildare, generalsekretare på ChildX och grundare till bland annat Make Equal.
Men Rom byggdes inte på en dag, och detsamma gäller för Umeå. Stadens första förskola öppnade 1966, långt före Sverige beslutat om subventionerad barnomsorg för mindre barn. 1989 valdes Umeå ut som en av tre kommuner att arbeta med att undersöka vad som hindrar jämställdhet mellan könen – och åtgärda det. 2014 öppnade Kvinnohistoriskt museum, för att råda bot på att kvinnor generellt är dåligt representerade i traditionell historieskrivning.
Kan man som Umeåbo märka av stadens långa historia av feministiskt arbete?
– Ja, verkligen. Jag minns när jag började resa som ung vuxen och blev chockad över hur annorlunda det var på andra platser. Allt eftersom har jag insett hur mycket jag tidigare tagit för givet — och idag är det just de som har fått mig att förstå vilket guldkorn Umeå faktiskt är, säger Ida Östensson.
Pojkar och män brukar få första tjing på träningstid. Men i slutet på 90-talet valde Umeå att ändra sin policy för vem som får träningstid på stadens fotbollsstadium och göra det mer rättvist. Det lag som hade störst chans att vinna sin liga fick flest träningstimmar, vilket ledde till att damfotbollslaget fick fler timmar på plan. Några år senare blev Umeå Sveriges bästa damfotbollslag, rekryterade världens då bästa kvinnliga fotbollsspelare Marta Vieira da Silva och vann Uefa Champions League 2003 och 2004.
Umeå kan beskrivas som en stad formad av feministiskt uppror. I en värld där städer planeras av män, för män sticker Umeå ut. De har vänt på perspektivet. Hur får vi kvinnor att känna sig trygga i det offentliga rummet? Hur ritar vi inbjudande miljöer för någon annan än just män?
Det finns tecken på att Umeå är världens mest feministiska stad lite överallt.
Herr Gåman har blivit Fru Gåman vid vissa övergångsställen.
Feministisk snöröjning. Normalt sätt plogas bilvägar först. Då premieras i första hand männen, som kör bil till jobbet. Kvinnor, som oftare använder gångväg och cykelbana, tvingas vänta på sin tur.
Statyn ”Listen” – föreställande en röd puma, tillägnad de som vågade bryta tystnaden under #metoo.
Sara Lidman-tunneln, som är upplyst, spelar lugnande musik och har en extra uppgång i mitten.
Frizon, en del av Årstidernas park, består av hänggungor, wifi och högtalare. En plats ritad av unga tjejer, för unga tjejer.
Svaret till hur Umeå blev världens mest feministiska stad ligger både i historien och i nutida stadsplanering. Men hur ser framtiden ut?
Vi ser hur Trumps politik haft effekt även här i Sverige, där exempelvis företag avvecklar sitt arbete för mångfald och jämställdhet. Kommer vi se ett mindre feministiskt Umeå framöver? Eller kommer Umeå fortsätta vara världens mest feministiska stad?
– Jag tror och hoppas att Umeå gör precis tvärtom - visar att de värderingar vi byggt staden på är stabilt och att vi inte är kappvändare. All forskning visar att jämställdhet är bra både för människan, arbetsplatsen och samhället. Sverige och världen kommer att behöva den inspirationskällan som Umeå kan fortsätta vara - ännu mer framöver, säger Ida Östensson.
Hur tror du att Umeå kommer att utvecklas i framtiden?
– Jag hoppas att den unga generationen fortsätter att aktivista när saker går snett - och att den äldre inte lämnar över kampen "till nästa generation". Alla behövs samtidigt. Jag hoppas att Umeå kan fortsätta vara ett feministiskt andrum oavsett hur galet omvärlden beter sig. En stad som står pall och tar ännu fler kliv framåt. En stad som fortsätter att inspirera andra och visa att ingenting är omöjligt. Umeå kommer vara staden som makes feminism great again, avslutar Ida Östensson.
Läs fler artiklar om kommunikation
Varför varje organisation behöver en AI-policy – och vad den bör innehålla
EU:s nya AI-förordning har börjat gälla och kommer successivt att skärpa kraven på hur vi får använda artificiell intelligens.
Johanna Davander: ”Vi måste vara modiga och nyfikna, samtidigt som vi står stadigt i vår profession”
Som kommunikationsdirektör i Lunds kommun vet Johanna Davander allt om kommunikatörens avgörande roll för medborgarens förtroende.
Intern kommunikation i förändring – så stärker du rollen som strategisk partner
Intern kommunikation har fått en allt mer central roll i organisationer – men vägen framåt är inte utan utmaningar.
Kommunikativt ledarskap – skapa tillit och tydlighet
I en tid av osäkerhet och hög arbetsbörda blir chefens förmåga att kommunicera viktigare än någonsin.
Riskerar AI att göra kommunikatörerna mindre skickliga? Så undviker du deskilling
AI skapar nya möjligheter för kommunikatörer – men med dem följer även en risk för deskilling.
Digital tillgänglighet – en investering i framtiden
Nya lagkrav gör digital tillgänglighet till en het fråga för alla organisationer.
Kommunikation ansikte mot ansikte viktigare än någonsin
Den pågående digitaliseringen har förändrat hur vi kommunicerar på arbetsplatser.
Berättelsen om Kina genom Xi Jinpings strategiska narrativ
I internationell politik använder stater ofta berättelser – eller strategiska narrativ – som verktyg för att skapa stöd och för att forma uppfattningar och opinioner.
Strategisk kommunikation – allt viktigare för internationellt bistånd
Strategisk kommunikation har blivit ett allt viktigare verktyg inom internationellt bistånd, särskilt i arbetet med att förbättra utvecklingsinsatser.
Kommunikatörens arbetsliv – hög motivation och ökande stress
Kommunikationsbranschen är attraktiv och många vill arbeta som kommunikatörer.
Trender inom kriskommunikation – fler klibbiga kriser och mer känslor
Kriskommunikation har länge varit en central del av kommunikatörernas värld.
Så kan vi kommunikatörer driva verklig innovation
Alla pratar om innovation – men vad betyder det egentligen i kommunikatörens vardag?
