Efter att Marie Claire publicerade sin artikel ”Plongée dans la ville la plus féministe du monde” (”Dyk in i den mest feministiska staden i världen”) sommaren 2024 riktades världens strålkastarljus mot Umeå. Svenska medier rapporterade om det hejvilt. Amerikanska Politico hade redan nosat på det tidigare, och nu skickade brittiska tidningen The Guardian en reporter som skulle ta reda på vad som får Umeå att sticka ut.
Är Umeå världens mest feministiska stad?
– Jag har ju inte varit i alla världens städer för att kunna avgöra det men MIN GISSNING är DUNDER-JA! Umeå har feminismen i sin själ, säger Ida Östensson, feminist, opinionsbildare, generalsekretare på ChildX och grundare till bland annat Make Equal.
Men Rom byggdes inte på en dag, och detsamma gäller för Umeå. Stadens första förskola öppnade 1966, långt före Sverige beslutat om subventionerad barnomsorg för mindre barn. 1989 valdes Umeå ut som en av tre kommuner att arbeta med att undersöka vad som hindrar jämställdhet mellan könen – och åtgärda det. 2014 öppnade Kvinnohistoriskt museum, för att råda bot på att kvinnor generellt är dåligt representerade i traditionell historieskrivning.
Kan man som Umeåbo märka av stadens långa historia av feministiskt arbete?
– Ja, verkligen. Jag minns när jag började resa som ung vuxen och blev chockad över hur annorlunda det var på andra platser. Allt eftersom har jag insett hur mycket jag tidigare tagit för givet — och idag är det just de som har fått mig att förstå vilket guldkorn Umeå faktiskt är, säger Ida Östensson.
Pojkar och män brukar få första tjing på träningstid. Men i slutet på 90-talet valde Umeå att ändra sin policy för vem som får träningstid på stadens fotbollsstadium och göra det mer rättvist. Det lag som hade störst chans att vinna sin liga fick flest träningstimmar, vilket ledde till att damfotbollslaget fick fler timmar på plan. Några år senare blev Umeå Sveriges bästa damfotbollslag, rekryterade världens då bästa kvinnliga fotbollsspelare Marta Vieira da Silva och vann Uefa Champions League 2003 och 2004.
Umeå kan beskrivas som en stad formad av feministiskt uppror. I en värld där städer planeras av män, för män sticker Umeå ut. De har vänt på perspektivet. Hur får vi kvinnor att känna sig trygga i det offentliga rummet? Hur ritar vi inbjudande miljöer för någon annan än just män?
Det finns tecken på att Umeå är världens mest feministiska stad lite överallt.
Herr Gåman har blivit Fru Gåman vid vissa övergångsställen.
Feministisk snöröjning. Normalt sätt plogas bilvägar först. Då premieras i första hand männen, som kör bil till jobbet. Kvinnor, som oftare använder gångväg och cykelbana, tvingas vänta på sin tur.
Statyn ”Listen” – föreställande en röd puma, tillägnad de som vågade bryta tystnaden under #metoo.
Sara Lidman-tunneln, som är upplyst, spelar lugnande musik och har en extra uppgång i mitten.
Frizon, en del av Årstidernas park, består av hänggungor, wifi och högtalare. En plats ritad av unga tjejer, för unga tjejer.
Svaret till hur Umeå blev världens mest feministiska stad ligger både i historien och i nutida stadsplanering. Men hur ser framtiden ut?
Vi ser hur Trumps politik haft effekt även här i Sverige, där exempelvis företag avvecklar sitt arbete för mångfald och jämställdhet. Kommer vi se ett mindre feministiskt Umeå framöver? Eller kommer Umeå fortsätta vara världens mest feministiska stad?
– Jag tror och hoppas att Umeå gör precis tvärtom - visar att de värderingar vi byggt staden på är stabilt och att vi inte är kappvändare. All forskning visar att jämställdhet är bra både för människan, arbetsplatsen och samhället. Sverige och världen kommer att behöva den inspirationskällan som Umeå kan fortsätta vara - ännu mer framöver, säger Ida Östensson.
Hur tror du att Umeå kommer att utvecklas i framtiden?
– Jag hoppas att den unga generationen fortsätter att aktivista när saker går snett - och att den äldre inte lämnar över kampen "till nästa generation". Alla behövs samtidigt. Jag hoppas att Umeå kan fortsätta vara ett feministiskt andrum oavsett hur galet omvärlden beter sig. En stad som står pall och tar ännu fler kliv framåt. En stad som fortsätter att inspirera andra och visa att ingenting är omöjligt. Umeå kommer vara staden som makes feminism great again, avslutar Ida Östensson.
Läs fler artiklar om kommunikation
Karriär: “Var hungrig och inte så jante” – så får du ditt första jobb inom kommunikation
Billie Josephson har byggt sin karriär genom att knacka på dörrar, våga göra fel och visa vad hon går för.
Vem ska förändra synen på kommunikationen om inte vi?
Hur får vi större mandat, och vad hindrar oss från att ta det?
Rolf van den Brink vill se fler kommunikatörer ta plats
Kommunikationen har blivit rakare och mer professionell.
Intern kommunikation: Organisationens mest underskattade ledningsverktyg
Intern kommunikation har länge behandlats som något som mest handlar om att sprida information.
Kringtjänst eller strategisk funktion? Liberalerna om kommunikationens värde
Liberalerna pekade ut kommunikatörer som exempel på ”ineffektiva kringtjänster”.
Verktyg ger stöd, beteenden ger resultat
HR och kommunikation har större möjlighet att påverka kultur och resultat än många tror.
Vad kan vi lära oss av Greta Garbos comeback?
Greta Garbos comeback som AI-genererad reklamstjärna väcker frågor om teknik, trovärdighet och varumärken.
Kan du förklara datan du redovisar?
Du jobbar redan med data.
5 tips för att få din utbildning beviljad
Att hålla sig uppdaterad i kommunikationsbranschen är A och O.
Rusta dig själv som chef
Lång erfarenhet gör oss inte automatiskt till bättre chefer.
När kommunikationsproblemet egentligen ligger under ytan
Varför läser chefen innantill, varför landar inte de stora orden och varför blir det tyst efter lanseringen?
Hur får vi människor att agera i ett allvarligt läge?
Anna Lihr, kommunikationsdirektör på Myndigheten för civilt försvar, delar med sig av sina viktigaste råd till kommunikatörer som behöver nå fram med viktig information och få människor att agera när läget är allvarligt.
