Sveriges Kommunikatörer

Intern kommunikation: Organisationens mest underskattade ledningsverktyg

Intern kommunikation har länge behandlats som något som mest handlar om att sprida information. Men i dag är det svårt att tänka sig en fråga som är viktigare för organisationers utveckling. Hybridarbete, digitalisering, ständiga förändringar och ett växande informationsflöde gör att kommunikation har blivit en central ledarskapsfråga.

Lästid: 2 minuter•Publicerad: 
Mats Heide, Lunds Universitet

När människor inte längre träffas lika ofta på arbetsplatsen räcker det inte att skicka ut fler mejl eller publicera fler nyheter på intranätet. Medarbetare behöver förstå vart organisationen är på väg, varför förändringar sker och hur deras arbete bidrar till helheten. Kommunikation handlar därför allt mindre om att informera och alltmer om att skapa förståelse, sammanhang och riktning.

Forskningen visar också att organisationer med välfungerande intern kommunikation ofta har mer engagerade medarbetare, starkare kultur och bättre förmåga att hantera förändringar. De är dessutom bättre på att fånga upp problem i tid och skapa förtroende mellan ledning och medarbetare.

Trots detta ser många organisationer fortfarande intern kommunikation som något operativt snarare än strategiskt. Gamla arbetssätt lever kvar, där ledningen producerar information som sedan skickas ut i organisationen. Problemet är att människor sällan blir engagerade av information i sig. Det som gör skillnad är möjligheten att ställa frågor, diskutera, förstå och känna sig delaktig.

Synen på intern kommunikation har också förändrats över tid. Från att ha handlat om kontroll, instruktioner och informationsspridning har fokus gradvis flyttats mot relationer, dialog, kultur och meningsskapande. I dag ser många forskare kommunikation som själva grunden för organisering. Organisationer existerar inte bara och kommunicerar sedan. De formas och utvecklas genom de samtal, möten och relationer som människor skapar tillsammans.

Det innebär att intern kommunikation inte kan ägas ensam av kommunikationsavdelningen. Ledningen behöver ta ett aktivt kommunikativt ansvar, och chefer behöver hjälpa medarbetare att förstå riktning, skapa sammanhang och bygga förtroende. Kommunikationsfunktionens viktigaste uppgift är därför inte främst att producera innehåll, utan att stärka organisationens förmåga att kommunicera.

För kommunikatörer innebär det ett skifte i rollen. Framtidens kommunikatör behöver vara lika mycket internkonsult, pedagog och förändringsledare som producent. Uppgiften är inte bara att kommunicera mer, utan att hjälpa chefer och medarbetare att kommunicera bättre.

Den kanske viktigaste slutsatsen är att intern kommunikation inte är en stödfunktion vid sidan av verksamheten. Den är själva infrastrukturen för ledarskap, samarbete och förändring. Organisationer som tar den på allvar skapar bättre förutsättningar för både engagemang och resultat. Den största risken i dag är därför inte dålig intern kommunikation, utan att fortsätta ta den för given.