Hur möter du en desinformationskampanj utan att spä på den? 5 insikter från Socialstyrelsen

I början av 2022 började det spridas felaktiga rykten om bland annat att svensk socialtjänst satt i system att omhänderta muslimska barn. Dessa rykten skapade oro bland familjer och ledde till demonstrationer. Hoten mot personalen inom socialtjänsten ökade, och tilliten till myndigheten försämrades. 1. Är det en desinformationskampanj? Det första steget var att konstatera att det var just en desinformationskampanj som pågick, säger Linda Corsvall. Det skedde när myndigheten för psykologiskt försvar gick ut och fastslog att det som pågick var en av de mest omfattande desinformationskampanjerna mot Sverige någonsin. För att planera kommunikationsinsatserna behövde Socialstyrelsen först se över vad det var som sades om socialtjänsten. Därför lade man resurser på ökad omvärldsbevakning och samarbete. Socialstyrelsen samverkade tidigt med Svenska institutet och Myndigheten för psykologiskt försvar för att förstå omfattningen och planera insatser. – Det var en utmaning för oss att förstå den globala omfattningen, säger Linda. 2. Skapa medvetenhet Hur hanterar du desinformation utan att bidra till spridningen? Flera av Socialstyrelsens videoklipp blev förfalskade för att skapa en negativ bild av myndigheten. Dessa klipp var känslosamma och provocerande, vilket fick Socialstyrelsen att reflektera över hur de bäst kan bemöta detta med fakta och korrekt information. – Bland det första vi gjorde var att vår generaldirektör var ute och pratade om kampanjen, den väger inte upp spridningen av desinformationen men skapade en medvetenhet hos andra myndigheter och kommuner. Vi behövde adressera detta på något sätt. Vi valde att gå ut i gammelmedia för att se till att informationen inte skulle spridas felaktigt på något sätt, säger Linda. 3. Sprida information på flera språk – En viktig lärdom vi fick tillsammans med andra kommuner är att det fanns för lite information om hur saker och ting fungerar, säger Linda. Socialstyrelsen ville snabbt tillhandahålla korrekt information. En del av detta inkluderade att leverera fakta på flera olika språk. – Vi sammanställde vår egen information om vad Socialtjänsten och LVU är, vi ville ha fakta på bordet. Så vi satte ihop ett paket och översatte till 18 olika språk, säger Ylva. 4. Kampanjer i kanaler där rykten sprids Socialstyrelsen driver kampanjer i de specifika kanaler där rykten och desinformation sprids, särskilt på plattformar som TikTok och YouTube. För att nå den yngre målgruppen har de marknadsfört Koll på SOC, information om socialtjänsten som riktar sig till barn och unga. För att nå den vuxna målgruppen har de genomfört kampanjer på bland annat Linkedin. – Vi ska komplettera ”Om Socialtjänsten” med fyra olika filmer. Det är en insikt som vi har fått tack vare våra dialoger med kommunerna som säger att det inte räcker med text. När man möter familjer så är det hjälpsamt att kunna visa det med pedagogiska filmer, säger Ylva. 5. Fortsätta arbetet mot desinformation Framåt kommer arbetet att fortsätta på flera olika sätt, säger Linda. Det handlar om att skapa förtroendeingivande kommunikation och öka kunskapen om Socialtjänsten på en bredare nivå. Det är nödvändigt att använda olika metoder, menar hon. Skolverket har fått i uppdrag att utvärdera hur desinformationskampanjen påverkar i skolan för att tidigt nå ut till barn och ungdomar och förklara hur systemet fungerar. Socialstyrelsen kommer även att samarbeta med SFI och andra grupper för att sprida grundläggande kunskap. – Vi kommer fortsätta att vara närvarande i de olika plattformarna, och rikta in oss ännu mer på den vuxna målgruppen. En av våra utmaningar där är att väga upp med fakta och korrekt information när den desinformation som sprids är väldigt emotionellt paketerad, säger Linda. Vill du lära dig mer om Socialstyrelsens arbete? Här kan du ta del av webbinariet i sin helhet!

Hur möter du en desinformationskampanj utan att spä på den? 5 insikter från Socialstyrelsen

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att logga in eller bli medlem