Sveriges Kommunikatörer

AI-genererad kriskommunikation – ett sätt att motverka informationsbrist?

För ett år sedan släpptes nyheten att Ukrainas utrikesdepartement skulle börja att använda en AI-genererad digital talesperson. Victoria Shi var namnet och syftet var att effektivisera så att diplomaterna fick mer tid för annat. Detta är bara ett exempel av flera där AI tillämpas som ett verktyg för strategisk kommunikation. En aktuell fråga är om AI kan användas också i krissituationer för att förmedla snabb krisinformation? Något som skulle kunna leda till ökad snabbhet och att informationsvakuum undviks (där informationsbrist leder till spridning av rykten och desinformation).

Lästid: 1 minutPublicerad: 

Den här artikeln är en del av Forskningsbrevet.

Tidigare forskning visar på viss senfärdighet hos kommunikationsbranschen när det gäller användning av AI. Detta till trots så används AI redan idag, bland annat för innehållsproduktion, dataanalys och som bollplank för olika frågor. Men det finns också skepsis och kritik mot AI som ju kan användas för att skapa desinformation och propaganda. En ny studie av tre amerikanska forskare försöker få svar på hur människor uppfattar AI-genererade krisbudskap och vilka faktorer som påverkar. Helt enkelt är det inte att låta AI ta över. Forskarna nämner ett exempel på detta då Vanderbilt University 2023 fick be om ursäkt för att de sänt en AI-genererad e-post till sina studenter med information om en masskjutning som skett på ett annat lärosäte. Längst ned i e-posten stod det i parentes att mejlet var skapat av ChatGPT. Upprördheten blev stor, vilket i detta fall kan kopplas till att budskapet i mejlet avsåg att skapa empati vilket för de flesta förutsätter att de finns en människa bakom.

Det finns få studier om vilken betydelse det har att dels använda AI i kriskommunikation, dels att informera om att man de facto använder AI. De få studier som finns indikerar att människor är skeptiska till dessa i sammanhang där man förväntar sig äkthet. Man kan anta att det finns skillnader mellan åldersgenerationer också. Däremot är det mindre problematiskt att använda AI för att identifiera, kartlägga och analysera kriser. I den nämnda studien så deltog 238 yngre personer i ett experiment som testade olika budskapsformer. Studiens resultat visade att AI-genererad krisinformation accepteras av deltagarna i stort sett på samma sätt som budskap som skapats av mänskliga händer. En viktigare faktor tycks tidigare förtroende för organisationen i fråga ha haft, något som bekräftar en av de mer etablerade teorierna om kriskommunikation (så kallad situational crisis communication theory).

Elizabeth C. Ray, Patrick F. Merle & Kaylin Lane (2024): Generating Credibility in Crisis: Will an AI-Scripted Response Be Accepted? International Journal of Strategic Communication