“Vi chefer har ett ansvar i att utveckla kommunikatörsrollerna”

Att gå från en beställande till en rådgivande roll och dessutom bli en kommunikativ organisation var målbilden för Region Gävleborg och deras kommunikationsavdelning. De valde att göra en kompetenskartläggning för att ringa in behoven och kunna ta steget. Linda Sjödin, kommunikationsdirektör på Region Gävleborg, berättar om hur de löpande jobbar med kompetensförsörjning för att nå sina mål.

Lästid: 1 minut • Publicerad:
Bild på Linda Sjödin Region Gävleborg

Under åren har Region Gävleborgs uppdrag utökats. Förutom hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, kultur, folkhögskolor omfattar det numera också regional utveckling. Allt ska kommunikationsavdelningen stödja på olika sätt. Avdelningen hade tidigare en producerade roll där verksamheterna kunde beställa kommunikationsarbete och kommunikatörernas kompetens nyttjades då för lite eller för sent i processen. 

- När jag började på Region Gävleborg satte vi upp en gemensam målbild om att vi ska vara en kommunikativ organisation, och kom snabbt överens om att det är något som lockar till utveckling och som vi alla ville vara en del av, berättar Linda Sjödin. 

Inför resan att gå från att vara en beställare till att ta den rådgivande rollen tog Linda kontakt med Sveriges Kommunikatörer för att kunna ringa in kompetensbehoven. Valet föll på att göra en kompetenskartläggning. 

- Det var precis vad vi letade efter och det var också något som skulle ge kvalitet för medarbetarna. Vi valde att fokusera på att göra kompetenskartläggningen först och avvakta med att beställa utbildningar säger Linda. 

 

Resultatet

- Kompetenskartläggningen gav oss två svar: vad vi behövde och vad vi ville ha kompetens inom. Vi fick en tydlig bild över vad medarbetarna behöver utveckla, men också inom vilka områden vi hade ett kunskapsgap som inte berörts. Samtalen som följde blev jätteintressanta, berättar Linda. 

I Region Gävleborgs fall pekade resultatet på att god kompetens fanns inom film, foto, internkommunikation och sociala medier. Det var områden som många var duktiga på och ville utvecklas mer inom, men de fick också insikten att alla inte behöver vara duktiga på samma saker. Komptenskartläggningen belyste också gap som de inte visste om. 

- Målgruppsanalys identifierades som något vi behövde bli bättre på - dels på att koppla analys till de digitala möjligheter som finns och dels förmågan att analysera våra målgrupper och bryta ner det till konkreta användarresor. Där behöver vi mer kompetens. Mål och mätning kom också upp som något medarbetarna ville lära sig mer om. I vårt kommunikationsarbete kopplat till covid-19 och vaccination har vi lärt oss mycket både vad gäller vikten av tydliga mål och vikten av att följa utvecklingen via mätning och uppföljning. Allt för att aktivt skapa den effekt i kommunikationsinsatserna som vi behövde. Kommunikationen är ett avgörande verktyg där vi utifrån verksamhetsmålen sätter upp kommunikativa mål. Där har vi fått väldigt bra effekt, berättar Linda.

Målgruppsanalysen och användarresan avgörande 

Att förstå målgruppen och deras behov är ett kompetensområde som Linda tror kommer behöva stärkas upp i framtiden. Hon tror att det är avgörande för många kommunikationsavdelningar. Kompetensen behövs både hos de som arbetar för att engagera interna målgrupper och i det externa perspektivet. Region Gävleborg möter länets invånare i olika skepnader och sammanhang; som patient, anhörig, resenär, kulturutövare, besökare, företagare, samarbetspart m.m. 

Linda berättar om hur regionen exempelvis kunnat nå ut till personer via sociala medier och digitala plattformar. Dessa kontaktvägar blev under pandemin ett komplement till fysisk konsultation. De lyckades bra med att nå personer i åldrarna 70 år och äldre via Facebook och testade Snapchat för att nå de yngre. Allt som allt fick de väldigt positiv respons från invånarna. Detta minskade också belastningen på bland annat 1177 via telefon, vilket också kommer vara gynnsamt i framtiden.
- Proaktiva insatser under pandemin kommer faktiskt att kunna lösa långsiktiga utmaningar för oss, säger Linda Sjödin.

 

Ringar in både individens och gruppens kompetensgap

Att kartlägga kompetensen är en viktig start, både för att kunna ringa in individens och gruppens utvecklingsmöjligheter. Kartläggningen blir en trygg bas att utgå från och en del i en plan för att ta sig framåt mot det gemensamma målet - vilket i Region Gävleborgs fall var att utveckla en kommunikativ organisation. Som ledare får du en bra helhetsbild och ett bredare perspektiv på din verksamhet efter en kompetenskartläggning. 

- Om vi inte gjort kartläggningen hade vi fortfarande fångat upp individens utvecklingsbehov i form av utvecklingssamtal, men med kartläggningen fick vi en gemensam helhetsbild så att vi kan föra dialog både i grupp och med individer om behovet av att alla utvecklas för att vi ska ta oss framåt, men också tydligheten att alla inte kan välja att utvecklas inom samma saker. Vi fick både och på ett enkelt sätt, säger Linda. 

 

Löpande kompetensförsörjning

- Vi är i ett önskat läge nu och det vill vi hålla i. Dels har jag som ledare ett ansvar för att både organisationen och individer utvecklas, dels att vi är valbara även om några år framåt. Vi kommunikationschefer har ett ansvar i att utveckla kommunikatörsrollen och lyfta fram och möta de utmaningar som våra olika företag och organisationer står inför. Det behöver bli en naturlig del i rekrytering och utvecklingen av kompetens, fastslår Linda.

 

Vill du veta mer om kompetenskartläggningar? Här finns en guide till hur det går till.