Vet du skillnaden på inkomst, intäkt och inbetalning?

Det finns många exempel på begrepp inom ekonomi som vi till vardags använder synonymt, men som inom ekonomisk kommunikation kan innebära helt avgörande skillnader. Det är viktigt att den som kommunicerar händelser i en organisation förstår, förenklar och förklarar den ekonomiska världen. Magnus Bild, ekonomie doktor och kursledare för Ekonomisk komunikation - Förstå, förenkla och förklara! menar att alla kommunikatörer bör tala det han kallar företagets riktiga språk .

Lästid: 1 minut • Publicerad:

Magnus, du har jobbat med många ledningsgrupper och kommunikationschefer kring ekonomisk styrning och finansiell kommunikation. Vad är de största bristerna inom det här området?

– Min bild är att den ekonomiska terminologin och de ekonomiska sambanden är besvärliga för många, inte bara för kommunikatörerna. Den som inte har grundutbildning, eller gedigen förvärvad erfarenhet, inom ett visst ämne kommer alltid att ha en utmaning med terminologi och samband. För den språkbegåvade, vilket jag tror är en träffande beskrivning för de flesta kommunikatörer, är de ekonomiska vokabulären en utmaning. Det finns gott om semantiskt tveksamma begrepp och en uppsjö märkliga synonymer. Vi använder, exempelvis, begreppen inbetalning – inkomst – intäkt som synonymer i vardagsspråket, men i företagsekonomin är har de skilda innebörder.

Du menar att den ekonomiska kommunikationen inom ett företag är viktig för alla avdelningar och roller, varför det?

– Bättre ekonomisk förståelse skapar större självförtroende hos den enskilda medarbetaren. Det leder till större delaktighet och att fler personer vågar göra sina röster hörda, varvid företaget bättre utnyttjar all kompetens och klokskap som finns.

Vad spelar kommunikatören för roll i detta?

– Det ekonomiska språket är företagandets riktiga språk. Alla i företaget behöver behärska grunderna, kommunikatörerna är inget undantag. Tvärtom behöver de förstå det bättre än övriga så att de kan hjälpa chefer och specialister att förklara beslut på ett sätt som gör att medarbetarna förstår, accepterar, känner sig inkluderade och motiverade. Kommunikatören, och andra beteendevetare, har dessutom nyckelroller när ekonomiska mål ska sättas. Traditionellt har målsättandet varit en tummelplats för ekonomer, vilket ofta lett till obegripliga mål, på gränsen till omöjliga att kommunicera och förstå.

Många tycker att ekonomi är både svårt och många gånger ointressant, hur hanterar man det?

– Det blir intressant, till och med roligt, om det är relevant. I kursen Ekonomisk kommunikation - Förstå, förenkla och förklara! tar vi avstamp i privatekonomin och de flesta brukar kunna identifiera sig med de ekonomiska frågor som finns där: Hur stor buffert med kontanter behöver jag ha? Hur högt vågar jag belåna huset eller lägenheten? Ska jag äga, hyra eller avstå bil? Efter privatekonomin går vi över till företagets ekonomi och använder dagsaktuella tidningsartiklar och TV-inslag.  Vi fokuserar på deltagarnas organisationer och utgår från deras mål och siffror.

Vad får deltagarna konkret med sig från kursen?

– Man får med sig det ekonomiska språket med dess vokabulär och grammatik. Man får ett större självförtroende av att inse att ekonomi egentligen inte är svårt. Man blir mer motiverad att ta plats i ledningsgruppens ekonomiska samtal och vågar, inte minst, utmana ekonomerna på deras egen hemmaplan. Med god ekonomisk förståelse och styrning kan du dessutom förbättra det strategiska arbetet för att lyckas med upphandling av kommunikationstjänster.

Finns det något i kursen som deltagarna särskilt brukar haja till över?

– En vanlig aha-upplevelse är att kassaflöde och resultat inte är samma sak. Ett företag kan ha ett positivt resultat men ändå gå i konkurs. Det aktuella fallet Starbreeze som riskerade konkurs, är ett exempel. En annan vanlig aha-upplevelse är att företag med skyhög marginal kan vara olönsamma och att bolag med lövtunn marginal kan vara lönsammare än de med högre marginal. Kommunikationen har här en oerhört viktig uppgift att kommunicera innebörd, inte bara stora ord.

Så, vad skiljer då inkomst, intäkt och inbetalning?

– Jag får väl leva som jag lär och svara i en privatekonomisk kontext. Inbetalningen uppstår den dag du får in lönen på bankkontot. Intäkten uppstår varje dag, till och med varje timme, du arbetar. Anmäler du dig till kursen kommer du öven få lära dig vad en inkomst är.