Tillgänglig film som kommunikation för att bromsa smittspridningen

Coronakrisen har blixtbelyst utmaningen i att som myndighet nå en hel befolkning med nödvändig kommunikation för att ge alla en möjlighet att skydda liv och hälsa. Språk, funktionsnedsättningar och ålder är några omständigheter som kräver tillgänglighetsanpassningar av kommunikationen för att den ska nå fram. Än kan ingen slå fast vad som fungerat och vad som inte gjort det – till det krävs forskning. Under pandemin har det dock publicerats artiklar som resonerat kring frågan. Några rubriker har lytt: Svårt för MSB att nå ut med coronainformation till svensksomaliser (DN 25 mars), Information på olika språk räcker inte (SvD 7 juli), Budskap om coronasmitta når inte alltid fram (Uppsala universitet 1 april).

Helena Brunkman, kursledare för en av landets största kurser i professionell mobilfilmsproduktion, har följt corona-kommunikationen som producerats i rörlig bild och ser saker som kan bli bättre ur ett tillgänglighetsperspektiv.

– Bara genom att komplettera sina texter med video ökar man ju tillgängligheten betydligt. Men för att få ut de goda effekterna av video behöver den produceras med tillgänglighet i fokus. Ibland tror jag att man upplever att den aspekten kväver kreativitet och estetik men så tror jag inte det behöver vara, säger Helena.

Hon menar att en grundläggande del ligger i att alltid texta sina filmer, att låta faktarutor ligga synliga tillräckligt länge så att människor hinner läsa samt att kontrasten mellan text och film alltid är mycket god. Med gratisappen Imovie kan man enkelt lägga till ett extra ljudspår för syntolkning om innehållet kräver det.

– Låt inte filmens olika element konkurrera ut varandra. Vill du säga något avgörande i text, låt bilderna vara lite lugnare och vice versa.

Nya symboler och illustrationer har skapats

Bland de grupper som visats sig ha svårare att ta del av informationen kring den initiala smittspridningen har hinder som språkförbistring och till och med analfabetism diskuterats. En stor del av kommunikationen är fortfarande textbaserad men filmer kan med fördel komplettera, eller i vissa fall helt ersätta enklare budskap, menar Helena.

– Innan pandemin tror jag det var få som skulle kunna förklara vad social distansering betyder. Sedan i våras har ordet allt mer ersatts av enkla symboler som fogats samman, till exempel med två figurer med en lång pil emellan och kanske med ett hjärta på mitten. Detta fick mig att fundera över om det finns mer samhällsinformation som skulle må väl av att illustreras genom symboler.

Tempo – en viktig faktor för att bromsa smittan

En kommunikationsaspekt som i en rapport från Göteborgs Universitet fastslagits som bidragande faktor till smittspridning och därmed de höga dödsantalen i utsatta områden, var att det tog för lång tid för informationen att komma ut.

Helena håller med om att kommunikatörer måste bli snabbare när de tar fram film. Tillsammans med kollegan Mats Strömqvist har hon utvecklat ett verktyg som förenklar för kommunikatörer att göra snabb och tillgänglig film. Verktyget Clipsk har nu fått finansiellt stöd av Vinnova för att under våren bli ett komplett filproduktionsverktyg med till exempel redigering.

– Vårt mål med Clipsk men även våra kurser är att en kommunikatör utan filmerfarenhet ska kunna producera film av god kvalitet på en dag. Organisationer pratar mycket om tillgänglig kommunikation idag. Och det gör de ju rätt i för om man ska vara ärlig kommer i stort sett alla människor att behöva tillgänglighetsanpassningar någon gång i livet, till exempel när åldern försämrar syn och hörsel.

Bottenplattan i en demokrati är att alla medborgare ska ha samma tillgång till viktig samhällsinformation, menar Helena. Den måste vara skapt på ett sätt så att människor kan finna informationen och förstå den. Detta måste kommunikatörer inom offentlig sektor säkerställa – i alla format.

– Jag tror vi kommer lära oss en massa bra saker av corona-kommunikationen som kan användas när den här mörka tiden är slut.

Läs mer om kursen Producera mobilfilm.