Drömmen om att skriva en bok hade funnits länge, men ännu inte blivit verklighet. Amanda Gonzalez Bengtsson har en doktorsexamen i fysiologi, men valde att utbilda sig till kommunikatör när hon insåg hur ofta viktiga forskningsresultat fastnar i akademiska rum.
– Jag märkte att vissa vetenskapliga artiklar och fynd kanske bara når fem, tio personer och ofta ligger fem, tio års arbete bakom. Forskning ska komma till nytta och jag vill vara budbäraren, säger hon.
Efter en tuff separation bestämde sig Amanda för att ta hjälp av just vetenskapen för att hitta en ny kärleksrelation. Hon gick igenom 70 vetenskapliga artiklar om psykologin kring långvariga relationer. När hon fann kärleken hade hon hunnit bli expert på dejting och skrev boken Dejtingmetoden, som lanserades på Bokmässan i år.
Kommunikatörer har ett stort försprång
Att en kommunikatör är bra på att skriva är förhoppningsvis givet, men under sin egen skrivprocess upptäckte Amanda att även andra yrkeserfarenheter och kunskaper var en stor tillgång.
– Som kommunikatör lär du dig att paketera budskap så att de fastnar, du kan storytelling. Det är exakt samma sak i bokskrivande. Skillnaden är att boken ger dig tid och utrymme att verkligen fördjupa berättelsen, säger hon.
En annan styrka är målgruppsanalys. En fallgrop för författare kan vara att de skriver för sig själva, medan kommunikatören alltid har målgruppen i bakhuvudet. Även kunskaper i strategisk kommunikation går att applicera på skrivprocessen.
– Jag tänkte på boken som en kampanj. Hur ska varje kapitel bygga vidare på nästa? Hur kan jag skapa cliffhangers så att läsaren vill fortsätta? Det är samma tänk som i ett kommunikationsprojekt, säger Amanda.
Att hitta sin historia
För Amanda var bokens tema givet, men hon menar att många kommunikatörer bär på material till en bok och att innehållet i det man jobbar med varje dag ofta är en guldgruva.
– Den som är kommunikatör på Försäkringskassan bär säkert på många berättelser om trygghet och livskriser medan den som jobbar på Mentor Sverige har kraftfulla historier om hopp och förändring.
Även de specialistkunskaper som kommunikatörer sitter på kan vara början på en bok.
– Presskommunikatören har alla möjligheter att skriva boken ”Så får du journalister att faktiskt lyssna”, medan forskningskommunikatören kan skriva om hur man gör för att få svåra saker begripliga och internkommunikatören kan skriva boken om hur man skapar mening på jobbet.
För att hitta sin egen historia tipsar Amanda om att ställa sig själv en enkel fråga.
– Vad kan jag hålla en oförberedd presentation om i en timme? Det är ofta i det svaret du hittar din berättelse.
Uthållighet och rutiner
Många kommunikatörer är vana att skriva kortare format som webbartiklar, pressmeddelanden och inlägg för sociala kanaler. Att skriva en bok kräver både tålamod och ett annat arbetssätt.
– Man måste ha mer uthållighet och dela upp skrivandet på ett annat sätt. Tänk på det som en lång artikel som ska hänga ihop hela vägen.
För Amanda var nyckeln att avsätta tid, att skriva lite varje dag och att våga låta processen vara ofullkomlig i början, för att inte fastna. Nu vill hon peppa fler kommunikatörer att bli författare.
– Steget är inte så stort! Du kan redan skriva. Gör inte för stor grej av det, bara sätt igång, avslutar Amanda.
Amandas tips till dig som vill göra verklighet av bokdrömmen:
- Hitta ditt ämne. Fråga dig själv vad du kan prata om helt obehindrat.
- Börja bara. Vänta inte på det perfekta tillfället – det existerar inte.
- Använd AI för att bolla idéer och struktur.
- Avsätt lite tid för skrivande varje dag.
- Hör av dig till förlag tidigt, gärna med ett index över kapitlen.
- Överväg egenutgivning – det är enklare än många tror.
