Så har svenskarna använt internet i år
Hur har pandemin förändrat vårt förhållande till internet? På vilket sätt kan vi kommunikatörer använda dessa insikter i arbetet? Sveriges Kommunikatörer har läst rapporten Svenskarna och internet för att lyfta de faktorer som påverkar arbetet med digital kommunikation framöver.
Internetstiftelsen släpper nu årets upplaga av rapporten Svenskarna och internet som undersöker svenska folkets internetvanor. I år tar pandemin mycket fokus och vi får ta del av hur den digitala rusningen påverkat olika grupper. Även om många fler har varit mer på internet har klyftan i den digitala delaktigheten ökat. De som redan haft digitala jobb har i större utsträckning arbetat hemifrån och därmed haft närmare till att använda digitala tjänster även på fritiden, i umgänget med andra och för handel.
– Pandemin har satt en tydlig kil i en klyfta vi tidigare kunnat ana, mellan dem som är väl förtrogna med digitala tjänster och dem som kan behöva bjudas in mer, säger Hanna Brogren, generalsekreterare för Sveriges Kommunikatörer. Detta är en jätteviktig parameter för kommunikatörer att ta med i sitt arbete. Särskilt myndigheter får större utmaningar eftersom det i rapporten ser ut som att denna klyfta fortsätter att öka.
Måns Jonasson, digital strateg på Internetstiftelsen har varit med och tagit fram rapporten och menar att förutom skillnaden i delaktighet i det digitala livet, ökar också skillnaderna i var man befinner sig på internet. De så omtalade bubblorna blir tydligare. Han menar att plattformar som Twitch och Reddit är totalt främmande för vissa grupper, även de som spenderar mycket tid på internet, medan de är en väldigt tydlig del av kulturen inom vissa grupper på internet.
– Kommunikatörer bör ha koll på ett flertal kanaler och vilka beteenden som utvecklas där. Även om organisationerna själva inte är aktiva på kanalerna så spiller beteenden över till andra kanaler.
Hanna Brogren håller med Måns Jonasson och menar att ha en förståelse för alla forum som finns på internet och vilka ämnen och upplevelser som bor på vilka platser bidrar med viktig information.
– Pandemin var ett bra exempel på när det verkligen fanns anledning att se hur smittspridningen diskuterades i många typer av forum. På så sätt hade man chansen att ligga ett steg före och bemöta diskussioner som så småningom tog sig in i bredare kanaler.
Ungdomar har hittat till myndigheterna
Trots att det finns många forum för diskussion och budskapsspridning är det ändå tydligt att de traditionella medierna är de största plattformarna för information. TV är den enskilt största primära informationskanalen (63%). I princip ingen uppger Youtube eller sociala medier som sin första källa för nyheter. Den starka tilliten till institutioner som media men även myndigheter i Sverige blir tydlig. Ungdomarna har nu också hittat till myndigheters egna webbplatser och hela 17% av de unga uppger dessa som primär informationskälla. Det faktum att man nu lärt in beteendet att söka information hos myndigheterna skulle eventuellt kunna bli ett bestående beteende menar Måns Jonasson.
– Pandemin blev därmed en jättebra realtidslektion i statsvetenskap.
Kanalerna kompletterar, istället för att konkurrera
Samtidigt som ungdomar funnit nya informationskanaler har internet också beskrivits som en ovärderlig möjlighet för de mest isolerade att delta i såväl kulturevenemang som att upprätthålla sociala relationer. I takt med att äldre fått ett mer digitalt beteende har deras skepsis mot det digitala sjunkit, medan ungdomarnas ökat. Studerande (93%), men även arbetande (90%) är missnöjda med sin höga skärmtid.
– Här måste man ju komma ihåg att ungdomarna, och till viss del många arbetande, hade redan mycket av sina intressen online, säger Måns. I och med den sociala distanseringen försvann den lilla del av fysisk interaktion de hade. Då blir hög skärmtid påtagligt.
Trots skärmtidsskepsis fortsätter ändå användningen av digitala tjänster att öka. Framförallt ökar vår användning av sociala medier och med det även utbudet av kanaler. Konkurrensen mellan kanalerna verkar snarare lösas av en mångfald, där man kompletterar en kanal i sitt användarbeteende, istället för att välja bort en. Ingen kanal minskar.
– Man är inte begränsad till en kanal längre, säger Hanna Brogren. Pensionärer har till exempel blivit stora användare av Instagram, som tidigare hade en ganska ung målgrupp. Nu använder nästan hälften av pensionärerna (44%) plattformen.