Representation är mer än siffror
Det är lätt att tro att inkluderande kommunikation bara handlar om att visa fler hudfärger, kön eller åldrar i bild. Visst, representation är viktigt, men det räcker inte att bara räkna hur många. Vi behöver också titta på hur människor framställs. Vem är expert? Vem får synas i kraft av sin kompetens, och vem reduceras till bara sin identitet?
Fråga dig:
- Gör vi personer till alibin, eller får de ta plats som hela människor?
- Porträtteras normbrytande personer bara i sammanhang som handlar om deras normbrytande?
- Vad signalerar vi i hur folk ser ut, agerar och tilltalas i bild och text?
Tänk hela kommunikationskedjan – inte bara uppgiften framför dig
Make Equal har utvecklat modellen ”In – Inne – Ut” för att synliggöra en organisations behov av kommunikation genom hela kedjan, på alla olika plan, det hänger ihop och påverkar varandra. Det betyder att inkludering behöver börja i in-delen, alltså i vilka vi ser söker sig till oss som organisation, i rekryteringsprocessen, hur inkluderande är vi i våra annonser, vilka målgrupper når annonsen, och vilka lyckas vi inte nå med den? Inne - inkluderingen måste genomsyra kulturen och arbetssätten inne i organisationen, alltså hur vi är mot varandra på jobbet, och i våra arbetsprocesser. Ut - Vad skickar vi ut i form av bild och text, om oss själva och i vad vi levererar för våra uppdragsgivare? Det blir ihåligt att kommunicera mångfald om den inte lever inifrån. Ett konkret tips: gör stickprov! Gå igenom bildbanken, sociala medier eller senaste kampanjen med checklistan i hand. Vad hittar du? Vem syns, och vem inte?
Ord spelar roll
Ordval, tilltal och struktur i text gör stor skillnad. Fråga dig:
- Är språket könsneutralt och lätt att förstå?
- Tilltalar vi en bred publik – eller bara de som liknar oss själva?
- Finns det onödigt svåra ord, bildspråk eller förkortningar?
En enkel grundregel: skriv hellre ”alla oavsett kön” än ”män och kvinnor”. Undvik ”fotboll och damfotboll” – det antyder att det ena är norm, det andra ett undantag.
Gör det till en vana – inte ett projekt
Inkluderande kommunikation blir bäst när det integreras i ordinarie arbetssätt. Det handlar inte om att göra en stor insats en gång, utan att träna upp sin inkluderingsmuskel. Använd checklistor, gör kollegiala granskningar, och våga ställa frågor. Målet är inte att vara helt perfekt, målet är att vara medveten, och därmed ständigt med en intention att bli bättre. 100 % inkluderande kommunikation är ett strävansmål, och varje steg räknas.
Aygül Kabaca, Jämlikhetskonsult och VD för Make Equal Culture and Performance AB, samt Senior rådgivare, Stiftelsen Allbright. Aygül är sakkunnig inom social hållbarhet, jämlikhets- och mångfaldsfrågor (DEI) med över 15 års erfarenhet från offentlig och privat sektor. Som rådgivare har hon specialiserat sig på organisations- och ledarskapsutveckling. Hon stöttar bolag och företagsledare i att nyttja kraften i mångfald och inkludering som katalysatorer för både individens utveckling och företagets framgång. Som chef i sin eget organisation är hon också ansvarig för ex. rekrytering, kommunikation och arbetsmiljö. Hon tror på kraften i att förena värderingsdrivet arbete grundat i goda värderingar för samhälle och individ, med framgångsrika affärer kännetecknade av hög innovationsgrad, tillväxttakt och stark konkurrenskraft.