Nudging eller lag?
Även om vi i första hand har en medicinsk utmaning, råder det ingen tvekan om att beteendepåverkan har spelat en viktig roll i hur man hade kunnat bromsa pandemin. Frihet under ansvar var strategin. Restriktioner bröts mot, även av politiker. Nu har vi en pandeminlag. Hade vi kunnat undvika en lag? Hur agerar vi utanför de rättsliga ramarna? Hur påverkas vi av att ledare inte följer restriktionerna?
Psykologen Niklas Laninge var tillsammans med sina kollegor tidigt ute och visade att det finns gott om forskning att stödja sitt beteendepåverkande arbete på. För de som känner till koncept som nudging och beteendeekonomi är det lätt att tänka att klisterlappar och vänliga uppmaningar om hänsyn är helt i linje med metodiken. Men nudging-experten Niklas krävde mer.
Tog inte tillvara på forskningen när den behövdes som mest
På den medicinska fronten kraftsamlades alla resurser för att på rekordtid få fram ett vaccin. Forskning var givetvis grundbulten i arbetet och gemeneman förstod dess viktiga roll i kampen mot smittan. Samma sak hade behövts för att ändra beteenden, menar Niklas Laninge. Naivt är ordet han väljer för att sammanfatta strategin som istället användes.
– Det är tråkigt att en kris ska bli beviset för hur viktigt det är att jobba effektivt och genomtänkt när det kommer till beteendepåverkan. Vi har haft jättebra forskning och marknadsförare har använt dessa metoder i över tio år. Men vi tog inte tillvara på verktygen inom beteendeförändring när vi behövde det som mest.
Niklas Laninge är psykolog och utbildar i nudging – en metod där så kallade triggers används för att påverka människors benägenhet att följa vissa önskade beteenden. Han har under pandemin medverkat som expert ibland annat SVT och Expressen och förklarat varför rekommendationerna inte följts och förordat hårdare tag tidigare. I den artikel i DN-debatt som publicerades i början av pandemin visade han på den mängd forskning som finns att ta tillvara på.
– Hade man jobbat effektivt med de åtgärder som vi inom beteendevetenskapen rekommenderade vid utbrottet, hade vi haft den situationen vi har idag i mars eller april istället. Ja, det är en begränsad vardag men vi hade inte behövt slå ned så hårt nu.
Niklas understryker att problemet inte ligger i kommunikatörernas kunskap utan i bristen på verktyg.
– Kommunikatörer är en väldigt vetgirig grupp. Det vat jag eftersom jag ofta träffar dem under mina utbildningar. De kan mycket men de får inte alltid utrymme att agera bredare. De behöver få resurser att komplettera sin verktygslåda.
”Det borde vara så enkelt”
Förbud räcker dock inte alltid, menar Niklas. En pandemilag kan inte täcka allt och det finns risk att beteenden runt om, som inte omfattas av de rättsliga ramarna, istället orsakar mer smittspridande beteende.
– Människor är kreativa när det kommer till att uppfylla sina behov. Förbjuds något kommer de hitta sätt att gå runt det. Än mer om deras levebröd står på spel.
Lösningen är att kombinera regler med goda exempel och förebilder för det beteende som vi önskar se. I detta fall skulle agerandet hos myndighetschefer och politiker med stort ansvar i smittbromsningen ge oss en bra förståelse för hur vi bör uppföra oss. Det var därför särskilt olyckligt med de rekommendationsbrotten som uppmärksammades kring jul, menar Niklas, då vi styrs av vad andra gör, inte vad de säger åt oss att göra.
– Skäller man blir det kontraproduktivt. Prata inte om hur dåliga folk är på att göra rätt. När du uppmärksammar att många bryter mot restriktionerna blir det istället att fler tänker ”jaha, ingen annan bryr sig, då behöver inte jag göra det heller”. Man ska inte underskatta den ordlösa kommunikationen som uppstår när den som ska ratta säkerhetsarbetet åker utomlands. Jag blev, som så många andra, helt golvad. Det borde vara så enkelt.
Inom juridiken talar man om att ta de sociala normerna i beaktande vid utförandet av rättsliga åtgärder. Den rättsliga normen är att fortkörning är olagligt, men den sociala normen är att det är helt okej att köra för fort ändå. Detta kan givetvis relateras till straffsatsen men Niklas menar att det också är viktigt att visa på värdet av en lag för att den ska följas.
– Det är väldigt känsligt nu i början av pandemilagen. Om ryktet sprids om att det inte är så noga, att efterlevnaden inte kontrolleras, att det inte är så farligt, då kommer beteendenormen kommer snabbt sättas både för efterföljandet av lagen, men även för smittbromsande beteende överlag.
Frihet eller paternalism
I Filosofiska rummets program Rekommendation eller restriktion? lyfte Per Bauhn, professor i praktisk filosofi hur den svenska strategin präglats av en rädsla att ta i för mycket, försök att upprätthålla ett normaltillstånd för att inte klämma åt människors frihet. Han menar att åtgärderna anpassats efter vad man trott sig klara av snarare än vad som behövts. Friheten behöver också mötas upp med konsekvenser för att människor ska vilja göra en kraftig inverkan i sin vardag. Niklas håller med och menar att nudging handlar om att lyfta konsekvenserna av ett oönskat beteende utan att tvinga. Där får kommunikationen en central roll, även efter införandet av rättsliga åtgärder.
– Kommunikationen är nu jätteviktig för att skapa följsamhet, säger Niklas. Det är lätt att se det direkt jobbiga i att följa restriktionerna, så kommunikationens uppgift är att påminna om de långsiktiga positiva konsekvenserna av att följa restriktionerna. Kommunikatörer kan också hjälpa verksamheter att agera på det nya, så att de kan fortsätta fast med andra förutsättningar. Och den tredje uppgiften är att lyfta de aktörer som beter sig på ett föredömligt sätt. De sätter normerna.