Neurokommunikation – så kommunicerar du på hjärnans villkor

Under 2000-talet har hjärnforskningen avancerat enormt tack vare teknologiska framsteg. Denna nya kunskap kan användas för att optimera kommunikationsinsatser utefter hjärnans förutsättningar. Gunilla Keller och Andris Zvejnieks arbetar båda som seniora kommunikationskonsulter, och tillsammans leder de kursen Kommunicera effektivare på hjärnans villkor . Vi har pratat om hur du skapar kommunikation som hjärnan gillar!

Lästid: 1 minut • Publicerad:
Gunilla Keller och Andris Zvejniek

I takt med att vår kunskap om hjärnan växer får vi också större möjlighet att använda insikterna för att förstå beteenden och skapa betydligt mer effektiv kommunikation än tidigare. 

 

Kommunikationskonsulterna Gunilla Keller och Andris Zvejnieks menar att en förutsättning för neurokommunikation är den moderna teknologin, som ger en hel del svar på vad som händer i hjärnan när vi utsätts för kommunikationsbudskap.

 

– Begreppet neuro indikerar att det handlar om hjärnan. Vi brukar prata om neurokommunikation som kommunikation på hjärnans villkor. Idag vet vi så mycket mer om hur hjärnan fungerar, bland annat tack vare användning av magnetkameror på friska hjärnor. Med hjälp av dem kan vi se vad som händer i hjärnan när den utsätts för olika stimuli.

 

Majoriteten av den information som hjärnan utsätts för sållas bort automatiskt

Gunilla och Andris menar vidare att forskningen pekar på vikten av att beröra människor genom kommunikation för att undvika att automatiskt bli bortfiltrerad av hjärnan. Eftersom vi människor berörs av olika saker blir målgruppsanalys en central utgångspunkt för att kommunicera på hjärnans villkor.

 

– För att spara energi sorterar hjärnan automatiskt bort det allra mesta av den information som den utsätts för. Hjärnan filtrerar utifrån olika kriterier, som upplevd nytta, igenkänning och drivkrafter. Detta gör att det är så viktigt att kommunikationen är målgruppsanpassad och att kommunikationen berör, eftersom fler sinnen aktiveras och chansen att komma igenom filtren ökar. 

Vidare menar både Andris och Gunilla att neurokommunikation hjälper oss att skifta perspektiv när vi kommunicerar. Allt för ofta utgår vi från vad vi själva tycker är tilltalande när det kommer till kommunikation, trots att våra drivkrafter kanske inte alls stämmer överens med vår målgrupps. 

 

– Du kan utveckla dina kommunikationsinsatser genom att skapa förståelse för  hur vi människor tar in information på olika sätt, och hur vår hjärna filtrerar och triggas av olika saker. Med den kunskapen kan vi nå betydligt fler. Det vanligaste misstaget vi gör är att kommunicera utifrån våra egna filter och drivkrafter, det vill säga på det sätt vi själva skulle vilja ha informationen på. 

 

Lär dig att kommunicera på rätt sätt: “Hjärnan är inställd på att reagera mot både fysiska och sociala hot”


Neurokommunikation förutsätter just att skapa en förståelse för målgruppen som är oberoende från din egna världsbild, menar Andris och Gunilla. Med hjälp av hjärnforskning kan du som kommunikatör alltså gå djupare för att skapa en mer avancerad och kompletterande bild av målgruppen.

– Det finns ingen som ser världen precis som du ser den. Ju mer vi förstår hur de vi ska kommunicera med uppfattar världen, desto större chans har vi att nå fram. Traditionella kommunikationsmodeller bygger på segmentering och yttre faktorer, och stannar ibland på en alltför ytlig nivå. Neurokommunikation strävar efter att komplettera bilden av målgruppen utifrån drivkrafter, hur vi fungerar och reagerar rent mänskligt. 



Har ni några tips för hur man undviker missförstånd och ökar budskapets effektivitet?

– Vår hjärna är inställd på att genast reagera mot allt som kan vara ett hot. Detta gäller såväl fysiska som sociala hot. Vi kan reagera på så små saker som ett ord eller en blick, och uppfatta dessa som ett hot. När vi känner oss hotade tappar vi förmågan att vara rationella, kreativa och logiska och börjar agera känslostyrt. I det läget blir effektiv och nyanserad kommunikation svårare, samarbete försämras och missförstånden ökar. Ett tips är att lära sig om SCARF-modellen, den kan hjälpa oss kommunikatörer att få kommunikationen att nå fram och landa som avsett.



Finns det några etiska begränsningar när det kommer till beteende- och neurokommunikation?

– Det är en viktig fråga. Alla vi kommunikatörer har förstås ett etiskt ansvar i att använda kommunikationens verktyg på ett ansvarsfullt sätt. Beteende- och neurokommunikation ger oss fler nycklar att påverka och nå fram. Ett gott syfte och intention är A och O för den seriösa kommunikatören.

 

Vill du lära dig kommunicera på hjärnans villkor? Utforska kursen med Andris Zvejniek och Gunilla Keller.