När och hur ska AI-genererat innehåll märkas?
De nya transparenskraven i artikel 50 i AI-förordningen började tillämpas den 2 augusti 2026. Men det betyder inte att allt innehåll där AI har använts måste märkas. Kraven gäller framför allt AI-genererad eller AI-manipulerad bild, video och ljud som kan uppfattas som autentiskt. De gäller också viss text om frågor av allmänintresse som publiceras utan mänsklig granskning och redaktionellt ansvar.
Här får du en övergripande bild av vad kraven innebär för dig som arbetar professionellt med kommunikation.
Allt AI-genererat innehåll behöver inte märkas
Att du använder AI som stöd i ditt arbete innebär inte automatiskt att det färdiga innehållet måste märkas. Du kan exempelvis använda AI för att utveckla idéer, korrekturläsa en text eller bearbeta ett innehåll utan att det alltid leder till ett märkningskrav.
Det avgörande är bland annat vilken typ av innehåll det handlar om, hur AI har använts och om mottagaren kan få en felaktig bild av att materialet är autentiskt eller mänskligt skapat.
När ska AI-genererad bild, video och ljud märkas?
AI-genererad eller AI-manipulerad bild, video och ljud ska märkas när innehållet utgör en deepfake.
En deepfake är innehåll som liknar en person, ett föremål, en plats, en organisation eller en händelse som finns, rimligen kan finnas eller kunde ha funnits. Innehållet ska dessutom kunna få mottagaren att felaktigt tro att det är autentiskt eller sanningsenligt.
Sammanhanget spelar därför stor roll. En tydligt fantasifull illustration bedöms inte på samma sätt som en fotorealistisk bild som ser ut att visa en verklig arbetsplats, person eller händelse.
När ska AI-genererad text märkas?
Kraven för text är mer avgränsade. En AI-genererad eller AI-manipulerad text ska märkas om den publiceras för att informera allmänheten om en fråga av allmänintresse och inte har genomgått mänsklig granskning eller redaktionell kontroll.
Frågor av allmänintresse kan exempelvis handla om politik, offentlig förvaltning, säkerhet, folkhälsa, miljö, ekonomi, vetenskap eller kultur.
Om en person med relevant kunskap granskar textens innehåll, kontrollerar fakta och källor, bearbetar texten och tar redaktionellt ansvar för publiceringen behöver texten normalt inte märkas. En stavningskontroll eller ytlig genomläsning är däremot inte tillräcklig.
Hur ska AI-genererat innehåll märkas?
När innehåll omfattas av transparenskraven ska märkningen vara tydlig, begriplig och lätt att uppfatta. Mottagaren ska få informationen senast när hen först möter innehållet.
Det kan innebära en synlig märkning på en bild eller video, en hörbar upplysning i ett ljudklipp eller information i direkt anslutning till en text.
EU-kommissionen har tagit fram frivilliga ikoner för helt AI-genererat och delvis AI-modifierat innehåll. Det är dock inte ett krav att använda just dessa ikoner. En egen tydlig textmärkning kan också användas. Det viktiga är att mottagaren förstår att innehållet har genererats eller förändrats med AI.
Ta hjälp av vår fullständiga guide
Det kan vara svårt att avgöra var gränsen går i praktiken. Därför har vi tagit fram en fullständig guide för dig som arbetar professionellt med kommunikation.
I medlemsversionen får du bland annat:
- ett konkret stöd för att bedöma om innehåll ska märkas
- exempel på innehåll som ska, bör eller normalt inte behöver märkas
- vägledning om mänsklig granskning och redaktionellt ansvar
- förslag på märkningar för text, bild, video och ljud
- en genomgång av EU-kommissionens AI-ikoner
- en checklista att använda före publicering
Ladda gärna ner guiden och gå igenom den tillsammans med dina kollegor, så att ni får en gemensam bild av vad som ska märkas och vilka rutiner ni behöver ha på plats.
Är du medlem? Logga in och ladda ner hela guiden här.
Inte medlem än? Bli medlem och få tillgång till guiden och fler förmåner som ger dig stöd och kunskap i din yrkesvardag.