Enskilda individer, främmande makter och kommersiella intressen: här är de största cyberhoten inför valet 2022

Falsk information och propaganda är inget nytt, speciellt inte när det kommer till politiska valkampanjer. Dagens sociala medier möjliggör dock en spridning av desinformation på en helt ny nivå, vilket av många idag betraktas som ett av de främsta hoten mot vår demokrati. 

På politisk nivå har det börjar röra på sig ordentligt. Under förra veckan röstade EU genom lagförslagen Digital Services Act och Digital Markets Act, som syftar till att reglera desinformation på internet samt utkräver ökad transparens från sociala medier-jättarna. 

Anton Lif arbetar som Crisis Management-konsult på Combitech, och är specialiserad inom psykologiskt försvar och hantering av desinformation. Den 19:e maj håller han ett webbinarium på temat för Sveriges Kommunikatörer. Vi har pratat med Anton om varför desinformation sprids så lätt på nätet, de ekonomiska incitament som finns för att vilseleda människor och om varför det är viktigt med politisk reglering.

Varför har vi människor så lätt att sprida desinformation?

– Framförallt har vi inte verktygen för att avgöra om de saker vi läser är sanna eller falska. Idag måste du vara tekniker för att kunna verifiera hur informationen uppkommit och om materialet har blivit utsatt för manipulation. Det blev speciellt tydligt under pandemin och nu med kriget i Ukraina. Vet vi inte vad som händer där ute, och det finns många aktörer som antingen vill sprida subjektiv information, eller som medvetet vill lura oss och tjäna pengar.

Anton menar att den viktigaste motkraften är att ingripa med politiska styrmedel. Våra sociala medier är kommersiella bolag som drivs av ekonomiska intressen. Detta blev extra tydligt i dagarna då Elon Musk, världens rikaste man, köpte plattformen Twitter som framförallt används som medel för politisk diskussion.

– Om vi vill påverka kommersiella bolag så måste det komma genom politisk styrning. EU håller just nu på att driva för att reglera dessa plattformar i syfte att säkra upp det demokratiska samtalet på internet. Vi håller på och vakna upp nu gällande desinformation på sociala medier, många vill i stor utsträckning lägga huvudansvaret på plattformarna. Det är vi själva som måste ta ansvar för vårt demokrati, och då måste man ta frågor gällande cybersäkerhet och desinformation på allvar.

Anton Lif: Trender inför valet 2022

• Nationella intressen är det största hotet mot svenska val. Det finns enskilda individer och grupperingar där ute vars enda mål är att förstöra. De trakasserar valberedare, anklagar för valfusk och överbelastar myndigheters hemsidor.
  
  
• När det kommer till valsabotage så går att köpa det mesta, såsom cyberattacker, av kommersiella aktörer.
  
  
• Det finns ett ökat hot från främmande makter som vill driva opinion och påverka nationella säkerhetsfrågor, såsom huruvida vi ska bli medlemmar i NATO.
  
  
• Hotet kommer även från personer och företag med egna ekonomiska intressen i åtanke, där vi ser att pengar är drivkraften för att sprida desinformation. Aktörer tjänar pengar genom att driva trafik till sin webbplats eller sina sociala medier och manipulerar olika plattformars tjänster för att synas mer.

Anton menar att det trots dessa hotbilder görs väldigt många insatser för att motverka spridningen av desinformation. 

– Det viktigaste är att lyfta är perspektivet. Desinformation handlar om att tjäna pengar, att förstöra eller skada varumärken. Tyvärr är inte källkritik någon “silverbullet”. När vårt demokratiska samhälle liksom skyddsvärden såsom varumärke, tillit och förtroende hotas - då krävs det mer av dig och din verksamhet. Ha ett helhetsgrepp och jobba proaktivt med exempelvis risk- och sårbarhetsanalys, medvetenhet, riskkommunikation och omvärldsbevakning. 

Vill du veta mer om cybersäkerhet och desinformation? Anmäl dig till Anton Lifs webbinarium nu den 19:e maj. Vi lanserar också en kurs i ämnet: Informationspåverkan – ett hot mot verksamheten.