Debattartiklar

Samhällsdebatten 

Vi människor har ofta ett behov av att se oss själva som goda. Till och med de som startar krig gör det med tanken att de bekämpar ondska. Därför blir anfallskrig ofta maskerade som försvarskrig – det är det enda sättet att få det att framstå som rättfärdigt. Det här är inget nytt, utan något som är lika gammalt som mänskligheten själv.  

Samma principer gäller i samhällsdebatten. Konflikter mellan ståndpunkter riskerar att reduceras till en kamp mellan 'gott' och 'ont', där syftet inte alltid är att förstå argumenten eller varandra utan målet är att vinna. Konflikten finns i själva ordet debatt, som är franska för ’kamp’ eller ’kämpa’.  

Det gör att samhällsdebatten ofta präglas av att angripa något och allra helst någon. Det syns i hur vi skriver debattartiklar, i Aktuellt när politiker debatterar och när media gör ett nyhetsinslag om en aktuell fråga. Allt för ofta framställs det att varje fråga har två sidor och vad som faktiskt är sant eller vad man själv tycker är i bästa fall ett sidospår. Mer intressant är vad den andra sidan påstår och vilka motiv personen kan tänkas ha för att säga det. Kampen om det goda samhället borde präglas av ett annat ord; diskussion. I diskussion får idéer mötas, sakkunskap framföras och den egna ståndpunkten utsätts för prövning. 

” Jag tycker man ska försöka säga det man undrar och söka det som är rätt och sant. Man får strunta i vilken sida man hamnar på eller hur många som håller med.”. 

 - Lena Andersson 

Denna handbok ger nödvändigtvis inte tips på hur du skriver för att bli publicerad eller hur du snabbast ’vinner’ en debatt, i stället vill jag resonera hur du kan tänka innan du skriver opinionsbildande texter, i hopp om att få till den goda samhällsdebatten. Det innebär inte att man ska undvika att sticka ut eller ta ställning, tvärtom handlar det om att våga följa sina tankar oavsett vilken 'sida' de leder till eller hur många som håller med.  

Detta sätt att se på en debattartikel gör att du tvingar dig och din organisation att försöka förstå vad er samlad kunskap leder till för ståndpunkter. Genom att skriva en debattartikel kan ni formulera vad ni egentligen vill, varför ni vill det, och för att se om det håller när tankarna förs över till text och andra får pröva det.  

Jag har delat in denna handbok i tre sektioner principer, process och praktiska tips som förhoppningsvis kan vara ett stöd i att följa tanken från tangent till sajt.    

Principer 

Att skriva handlar inte om att förmedla färdiga svar utan om att undersöka, att följa tanken till dess yttersta konsekvens, oavsett vart den leder. Språket får aldrig bli en dimridå som döljer oklarheter, aldrig en bekväm genväg genom att slentrianmässigt göra påståenden om sakförhållanden eller andras intentioner. 

Att skriva på det sättet kräver mod – mod att vara exakt, att skala bort det överflödiga och att låta resonemanget stå naket i ljuset. När orden faller på plats i sin rätta ordning uppstår en sorts intellektuell hederlighet, en språklig skärpa där ingenting är skrivet för att låta vackert, utan för att vara sant. 

Bara då går det att ha en diskussion, en god samhällsdebatt. 

Saker jag brukar tänka på är: 

Ha ståndpunkter, inte åsikter. ’Höjd skatt är bra’, är en åsikt och kanske är lämpligt att säga på fest. Att handla utifrån ’skattetrycket måste höjas får att finansiera försvaret’, är att ha en ståndpunkt. Det är bättre lämpad för en samhällsdebatt. 

Be inte om ursäkt. Lägg inte till reservationer, undan fallande meningar eller avböner för kritik som eventuellt kan uppstå. Det blir en dålig text. Låt argumentet stå naket.  

Slarva inte med orden. Fakta och argument som används slarvigt i en samhällsdebatt är inte bara slarv, det är manipulation och lögn. Om du kan, undvik statistik och opinionsundersökningar.  

Det är bättre att tala gott om sig själv, än skit om andra. Fokusera på ditt argument och undvik att tillskriva någon annan att ha klandervärda åsikter.  

Kunskap är universell, inte relativ. Det jag framför allt brukar tänka på är något som författaren Lena Andersson en gång sa ” Logikens, tänkandets och naturens lagar gäller på samma sätt i Paris och Västerås och Teheran. Det finns inte ett manligt förnuft och ett annat som är kvinnligt, inget västerländskt sätt att argumentera som är otillgängligt för österlänningen, ingen inneboende vetskap hos aristokraten som arbetaren inte skulle kunna begripa. Och följaktligen inte heller tvärtom. Ingen grupp bär något särskilt i sitt väsen. Människorna har samma väsen. Mänskligheten är en.”. Det ger en tilltro till läsaren.   

Process 

Det värsta som finns är ett tomt A4. Innan jag börjar skriva en debattartikel brukar jag därför följa denna process. Att kalla det för process känns märkligt, men det är det enda ordet jag kommer på och varje del är nödvändig för att du och din organisation ska kunna formulera era ståndpunkter och argument för dessa i en debattartikel. Det blir också enklare att börja skriva när du har dessa delar på plats.  

Jag tar mig an processen ungefär så här:  

Vad är syftet? 

Vilket syfte du väljer beror på din målgrupp, deras kunskapsnivå och vilken lösning du vill driva fram. Riktar du dig till partierna i Riksdagen vill du kanske främst att det räcker med att de känner till problemet och din ståndpunkt, så de kan ta ställning om frågan behandlas i utskottet. Riktar du dig mot en grupp samhällsaktörer kanske syftet är att påverka deras inställning så ni tillsammans kan lösa problemet utan inblandning från politiken. Är det en minister vill du kanske att hen ska ändra i eller ta fram ny lagstiftning.  

Vad är din ståndpunkt och hur vill du att de ska reagera eller agera? Det finns flera vanliga syften: 

• Informera – ge kunskap. 
• Instruera – vägleda till handling. 
• Skapa attityd – påverka inställning. 
• Driva handling – leda till beslut eller åtgärder. 
• Väcka känslor – skapa engagemang. 

Ett klart syfte fungerar som en ledfyr. Det ger dig målinriktad handlingskraft och tydlighet vilket är smidigt att ha när du stöter på hinder i ditt skrivande. Utan ett syfte riskerar du att bara irra omkring bland meningar. Du vet ju inte vart du ska.  

För de flesta debattartiklar kan man tänk sig syfteshierarki, ett system av mål på olika nivåer, där de lägre främjar det högre slutmålet.  

Nerifrån och upp kan delsyften vara det här: 

• Att väcka läsarens uppmärksamhet. Bara om de läser och är intresserad kan ditt budskap nå fram.  
• Att få läsaren att förstå. Blir innehållet missuppfattat eller obegripligt, så kan du inte nå ditt slutmål.  
• Att läsaren accepterar budskapet. Förstår de budskapet, men avvisar de, så råkar slutmålet i fara.  
• Att få läsaren att agera på avsett sätt. Slutmålet förutsätter de tidigare. Läsaren måste uppmärksamma problemet, förstå det och acceptera ditt budskap. Men det räcker inte. Förståelsen och samtycket får inte bara passiva utan de ska leda över till ett agerande.  

Om du samtidigt vänder dig till läsare med olika roller, så kompliceras din uppgift av att du måste hantera två retoriska situationer samtidigt. Det är inte ovanligt att en debattartikel befinner sig i en än mer splittrad situation. En debattartikel som riktar sig direkt till en specifik målgrupp, till exempel försvarsministern, når genom tidningen också ut till andra aktörer, politiska partier och myndigheter. Vilken av dessa syften ska du prioritera? Det är en fråga bara du kan avgöra. 

Börja med att definiera ditt huvudbudskap 

Efter att du klargjort ditt syfte behöver du formulera det du vill genom en tydlig tes. Vad vill du övertyga din läsare eller lyssnare om? Din tes, eller huvudbudskap, bör vara specifik och konkret så att den kan stödas av relevanta argument.  

Låt oss som ett exempel utgå från en samhällsdebatt som Sverige nyligen haft: Sverige bör gå med i Nato för att stärka sin säkerhet och försvarsförmåga i en osäker geopolitisk situation. 

Samla bevis och stöd 

Att ta fram starka argument är en grundläggande färdighet, särskilt när du vill övertyga andra om din ståndpunkt eller delta i en samhällsdebatt. Ett bra argument är övertygande, välgrundat och strukturerat på ett sätt som gör det svårt att motbevisa.  

Ett starkt argument kräver stöd, och detta stöd kommer från fakta, forskning, statistik, expertutlåtanden eller konkreta exempel. Bevisen ska vara relevanta och tillförlitliga för att skapa trovärdighet. Innan du börjar skriva behöver du analysera omvärlden för att få grepp om i vilken kontext ditt huvudbudskap kommer befinna sig (’retoriska situation’) och samla underbyggda argument.  

Du har säkert redan en förkunskap om ämnet, det politiska landskapet och målgruppen du vill nå. Men för att maximera effekten av din text kan det vara till stor hjälp att resonera med andra i organisationen och att använda AI, som till exempel ChatGPT, för att konkretisera och fördjupa din förståelse om ämnet. 

Det kan du göra genom att be AI att: 

1. Summera och konkretisera bakgrundsmaterial 
   Genom att använda AI kan du snabbt sammanställa och konkretisera forskning, expertunderlag, tidigare artiklar, motioner och partiprogram som relaterar till ditt ämne. AI kan hjälpa till att göra materialet mer överskådligt och ge dig de nyckelinsikter du behöver för att bygga upp din argumentation. 

2. Analysera målgruppens drivkrafter, kunskapsnivå och motargument 
   Genom att ställa frågor om texter skrivna av personer i din målgrupp, kan du få värdefull insikt i deras kunskapsnivå, drivkrafter och utmaningar. Detta kan hjälpa dig att anpassa din argumentation så att du talar direkt till deras intressen och behov. AI kan hjälpa till att identifiera svagheter i argumentationen och ge förslag på hur dessa kan bemötas för att effektivt påverka din målgrupp. 

3. Optimera kanalval och tajming 
   AI kan också vara till stor hjälp när det gäller att välja de rätta kanaler och tidpunkter för att sprida din debattartikel. Beroende på din målgrupps beteende och de aktuella politiska diskussionerna kan AI ge förslag på när och var du ska publicera din artikel för att maximera räckvidd och genomslag. 

Genom att använda dessa förberedelser får du en djupare förståelse för hur din debattartikel kan bidra till att lösa ett tydligt formulerat problem och dess orsaker.  

Det är viktigt att komma ihåg att de flesta tidningar inte tillåter att artiklar skrivs av AI, men AI kan vara ett oerhört kraftfullt verktyg under förberedelserna.  

Praktiskt tips: 

• Granska trovärdiga källor, som akademiska artiklar, rapporter från erkända institutioner eller uttalanden från experter inom området. Be alltid AI att ange källor eftersom den inte alltid ger korrekt information.  

• Boka möten med andra inom organisationen för att välja vilket underlag ni ska utgå ifrån.  

• Var selektiv i vilket underlag du använder. Det är bättre att ha ett fåtal starka och relevanta bevis än många svaga eller irrelevanta. 

• Om du använder statistik, se till att den är uppdaterad och använd inte siffror slarvigt så den kan missförstås eller blir missvisande. Man kan inte slarva. Och är det inte slarv, så är det manipulation och lögn. 

Strukturera dina argument 

När du har klargjort ditt syfte, formulerat ett huvudbudskap och fått en överblick över dina bevis och stöd är det dags att formulera argument.  

För att bidra till en bättre samhällsdebatt bör ett argument vara logiskt uppbyggt och följa en tydlig struktur. En effektiv metod är att använda en enkel "premiss → bevis → slutsats"-struktur. Varje argument bör byggas upp kring en huvudpoäng, som du sedan stödjer med bevis, och avsluta med en slutsats som kopplar ihop allt. Det gör argumentationen transparent och ger läsaren möjlighet att bedöma varje del för sig. 

Nedan följer ett exempel om att Sverige bör gå med i Nato; 

Huvudbudskap: Sverige bör gå med i Nato för att stärka sin säkerhet och försvarsförmåga i en osäker geopolitisk situation. 

Argument 1. Säkerhetsläget i Europa kräver starkare försvarssamarbete 

• Premiss: Det säkerhetspolitiska läget i Europa har försämrats, särskilt efter Rysslands invasion av Ukraina. 

• Bevis: 

• Slutsats: Ett medlemskap i Nato skulle ge Sverige ökad säkerhet genom att ingå i ett kollektivt försvar där angrepp på ett medlemsland ses som ett angrepp på alla (Artikel 5). 

Argument 2. Ett Natomedlemskap skulle ge Sverige starkare försvarsförmåga 

• Premiss: Sveriges nuvarande militära kapacitet är begränsad jämfört med andra Nato-länder, och alliansen skulle stärka vår försvarsförmåga. 

• Bevis: 

• Slutsats: Ett medlemskap i Nato skulle förbättra Sveriges försvarsförmåga genom tillgång till gemensamma resurser och avancerad teknologi. 

Praktiskt tips: 

• För varje argument, identifiera huvudpoängen (t.ex. *"Forskning visar att...") och de bevis du använder för att stödja det. 

• Formulera slutsatsen så att den tydligt sammanfattar argumentet och länkar tillbaka till ditt huvudbudskap. 

• Ovan är induktivt argument (bygger på empiriska bevis). Har du deduktiva argument (bygger på logisk nödvändighet) kan du ta hjälp av ett Venn-diagram för att granska giltigheten. 

• Be någon inom organisationen att ge konstruktiv kritik på dina argument. Be sedan någon utanför organisationen, som du litar på, att ge konstruktiv kritik på dina argument.  

• Tänk på att lyssna på deras invändningar och använd dem för att stärka din argumentation. 

Nu kan du börja skriva 

Det värsta med att skriva är motståndet. Mount Everest är ingenting jämfört med ett tomt A4. Därför underlättar det att tänka och strukturera mycket innan du börjar med själva skrivandet.  

”Det är bättre att tala gott om sig själv än skit om andra” 

- Lasse Åberg

Skriv, skriv och skriv tills du börjar stryka saker. Ta då paus och börja om igen nästa dag. Skriv och tro sen gott om den som bemöter dig. Då blir det lättare att sakligt granska motargumentet till din ståndpunkt, vilket nästa kapital handlar om.  

Replik och slutreplik 

Ska jag svara på en debattartikel? 

Att få en debattartikel publicerad innebär en möjlighet att nå ut med sitt budskap, men det kan också leda till att andra vill bemöta argumenten. På samma sätt kan en debattartikel rikta kritik eller påståenden mot dig eller din organisation, vilket väcker frågan: Ska vi svara? 

Det ligger nära till hands att alltid svara på en debattartikel som adresserar dig eller en fråga som berör din organisation (du får ju tillfället att komma till tals). Men att ge ett svar kan ibland blåsa upp en konflikt eller dra mer uppmärksamhet till en fråga på ett sätt du egentligen inte vill. Så innan du bestämmer dig, fundera på några saker: 

• Om artikeln är utformad för att skapa konflikt eller om den innehåller överdrifter eller faktafel, kan det vara mer strategiskt att inte ge ett direkt svar. I stället för att gå in i en konflikt på deras villkor, kan du överväga att skriva en egen debattartikel längre fram, där du har möjlighet att formulera din ståndpunkt och presentera dina argument utan att hamna i en onödigt polariserad debatt. 

• Om artikeln är konfliktsökande men samtidigt innehåller rimliga poänger, kan det vara mer givande att ringa upp författaren eller föreslå ett möte. Ibland är en replik inte det bästa sättet att föra en diskussion, särskilt om målet är samförstånd. 

• Om debattartikeln har en tydlig ståndpunkt, framför sakkunskap utan överdrifter eller slarv, men du håller inte med; då ska du skriva en replik. Tänk på att hålla tonen saklig och konstruktiv – försök att tolka argumenten i artikeln välvilligt. Det ger både din argumentation och dig själv större trovärdighet. 

Genom att tänka så här undviker du att hamna i diskussioner som leder dig bort från din ståndpunkt eller din övergripande riktning. Opinionsbildning är som att navigera ett skepp: ibland är det viktigt att kunna anpassa sig och hissa seglen när vindarna blåser, men det är ännu viktigare att hålla kursen. Tänk därför på vilka debattartiklar du svarar på och varför.  

Har du skrivit en debattartikel och fått en replik, tänk då på samma sätt som ovan innan du skriver slutreplik. Det kanske inte är någon idé att svara; du har ju ändå sagt ditt 

Varför är vi oense? 

När du skriver en replik är det viktigt att reflektera över varför du inte håller med författaren till debattartikeln. Ett användbart verktyg för att strukturera dina tankar är statusläran – ett tankesätt utvecklat under antiken för att systematisera hur man hanterar meningsskiljaktigheter, särskilt inom juridiska sammanhang. Den beskrevs först i den retoriska handboken Ad Herennium (rekommenderar i första hand översättningen) och används än idag i retorikundervisning för att analysera och lösa konflikter på ett strukturerat sätt. 

Statusläran identifierar fyra nivåer av oenighet: fakta, definition, omständigheter och kompetens. Genom att förstå dessa nivåer kan vi analysera och bemöta argument på ett mer systematiskt sätt. 

Låt oss säga att en debattartikel i Svenska Dagbladet hävdar att Sverige bör gå med i Nato för att stärka sin säkerhet och försvarsförmåga i en osäker geopolitisk situation. Med hjälp av statusläran kan vi strukturera en replik på följande sätt: 

1. Fakta: Först behöver du fundera över den fakta som presenteras. Finns det konkreta hot mot Sverige som Nato-medlemskap skulle avhjälpa? Stämmer det verkligen att ett Nato-medlemskap skulle stärka Sveriges säkerhet och försvarsförmåga? Här kan du granska forskningsrapporter, militära analyser och historiska exempel för att testa argumentens hållbarhet. Om de sakliga grunderna för påståendet är tveksamma eller saknas kan det bemötas med motargument, exempelvis att Nato-medlemskap kan öka risken för att Sverige blir en måltavla i en konflikt. 

2. Definition: Nästa steg är att analysera hur nyckelbegrepp definieras. Frågor att ställa: Vad innebär ”säkerhet” i detta sammanhang? Handlar det om militärt skydd, politisk stabilitet eller ekonomisk säkerhet? Är ”försvarsförmåga” enbart kopplat till militär styrka, eller inkluderar det också diplomati och krisberedskap? Innebär Nato-medlemskap per automatik att säkerheten förbättras, eller kan det snarare skapa nya risker? Genom att ifrågasätta och precisera begreppen kan du identifiera eventuella missförstånd eller förenklingar i argumentationen. 

1. Omständigheter: Även om du accepterar både fakta och definition kan du lyfta fram andra relevanta aspekter som nyanserar debatten. Är hotbilden mot Sverige tillräckligt akut för att motivera ett medlemskap? Vad innebär Nato-medlemskap för Sveriges försvarsbudget, och vilka skyldigheter följer med? Sverige samarbetar redan med Nato genom Partnerskap för fred och värdlandsavtalet – är fullvärdigt medlemskap nödvändigt? 

2. Kompetens: Är skribenten eller forumet rätt instans för att avgöra frågan? Har författaren tillräcklig insikt och expertis inom säkerhetspolitik, eller bygger argumentationen på spekulationer? Är en dagstidning den mest lämpliga arenan för en sådan analys, eller bör frågan hanteras inom andra forum, exempelvis av Försvarsberedningen eller säkerhetspolitiska experter? 

Dessa nivåer ger en systematisk vägledning för att förstå och bemöta olika typer av meningsskiljaktigheter. När du skriver en replik kan statusläran hjälpa dig att bygga upp dina argument på ett tydligt och övertygande sätt. 

Det fina med statusläran är dess enkelhet och logik – varje invändning du gör kan alltid spåras till någon av dessa fyra nivåer. Det är ett tidlöst och användbart verktyg som gör din argumentation både skarpare och mer genomtänkt.  

Om Måns 

Måns Stenberg har lång erfarenhet av strategisk påverkan i samhällsdebatten. Som Ansvarig för public affairs och policyutveckling på Svenskt Vatten arbetar han med att lyfta vattenförsörjningen på den politiska agendan och skapa genomslag i media. Han har en examen i Strategisk kommunikation och PR från Berghs School of Communication och har de senaste 10 åren arbetat i olika roller inom politik, näringsliv och som konsult.   I den här handboken delar Måns insikter och konkreta verktyg för att formulera skarpa budskap, hantera motargument och nå ut med rätt ton och tajming.