Anton Lif om påverkanskampanjen mot Socialtjänsten: “Alla organisationer är i riskzonen för ett angrepp”

Den främsta styrkan i en demokrati är våra fria rättigheter att bland annat uttrycka oss och påverka det politiska styret. Men vad händer när dessa rättigheter utnyttjas och istället blir en av samhällets största utmaningar? År 2021 inleddes vad som beskrivs som en koordinerad påverkanskampanj mot socialtjänsten i sociala kanaler, där falsk information sprids om svensk lagstiftning och socialtjänstens arbete med tvångsomhändertagande av barn. Anton Lif arbetar på Combitech, och är bland annat expert på informationspåverkan. Han menar att denna typ av påverkanskampanjer kommer att bli allt vanligare.

– Alla organisationer är i riskzonen för ett angrepp. Därför bör man idag ha inställningen att räkna med att man kommer bli drabbad. Detta gäller särskilt verksamheter som jobbar med utmanande kulturella och känslomässigt laddade frågor, som identitet eller religion. Alla människor har idag rätt att tycka till, vilket gör det ännu mer möjligt att elda på debatten och sprida desinformation.

“En påverkanskampanj fungerar precis likadant som en vanlig reklamkampanj”

Anton menar att begreppet informationspåverkan inkluderar allt från politiskt motiverad spridning av desinformation till exempelvis en konkurrent eller missnöjd kund som sprider lögner för att förstöra ett företags varumärke. En påverkanskampanj innefattar paraplyet av aktiviteter som används för att förstöra för företag eller svenska myndigheter.

– En påverkanskampanj fungerar precis likadant som en vanlig reklamkampanj eller varumärkeskampanj, utöver det att man struntar helt i hederlighet och moral. I likhet med hur kommunikatörer arbetar tar man fram målsättning och gör en målgruppsanalys, tar fram kampanjmaterial och analyserar vilka kanaler som ger störst effekt. Man utgår gärna från något som är befintligt och kanske svårt att förstå. 

Anton menar att kampanjen mot socialtjänsten fick så pass stort genomslag just för att man attackerade svårförstådd lagstiftning, LVU, som dessutom väcker starka känslor. Händelser där staten ingriper i människors liv i kombination med att det inte finns tydlig flerspråkig kommunikation blir ett perfekt mål för individer som är ute efter att förstöra.

– Som kommunikatör måste man gå till sig själv och fråga sig hur man kan göra sitt jobb lite bättre. Man måste också genomlysa den egna organisationen och ställa sig frågan om vilka risker som finns i varumärket, om det är otydligt och om det finns risk för missförstånd. Mitt råd är att jobba mer proaktivt med riskkommunikation. Man ska också arbeta med sökmotoroptimering, när en person googlar på en sakfråga ska man komma till din organisation och inte till någon konspirationssida. 

 “En främmande makt kan utnyttja pågående situationer för att destabilisera Sverige”

Något som blivit allt mer omtalat är potentiellt skadlig kommunikation som används av främmande makter i syfte att vilseleda, lura och förstöra den svenska opinionsbildningen. Detta kan upplevas som mycket skrämmande, speciellt eftersom det är extremt svårt att bevisa vem som gör vad på vems order. Anton menar att det ofta är fler aktörer som samverkar med varandra och utnyttjar ett pågående narrativ för att driva sin egen agenda.

– Det hela kanske börjar med genuint missnöje och oro från svenska medborgare, som sedan växer till ett allmänt narrativ. En främmande makt kan utnyttja den situationen för att destabilisera Sverige, och använda den som grogrund för att sprida sina budskap utan att egentligen bry sig om den grundläggande sakfrågan. Idag kan vi se att fler och fler extremrörelser och konspirationsteorier sammanfaller med statsaktörer som drar nytta av varandra.

Som vi kan se i fallet med Socialtjänsten innebär dagens medielandskap att en liten lokal händelse plötsligt kan bli en statlig angelägenhet, och till och med få internationell spridning. Detta gör att myndigheter idag mer aktivt och intensivt har börjat arbeta med Sverigebilden. Anton tar upp koranbränningen utanför Turkiets ambassad i Stockholm som exempel.

– Att bränna koranen är i sig en enkel aktivitet som inte alls kräver tid eller resurser. En sådan, till aktiviteten liten, symbolisk handling har kommit att påverka Sveriges Nato-inträde, och därmed vårt säkerhetsläge. I rätt sammanhang han något mycket litet bli väldigt stort, vilket är väldigt utmanande för oss att hantera.