Gå till huvudinnehållet Gå till huvudmenyn

8 insikter från årets Svenskarna och internet

Förra veckan släppte Internetstiftelsen sin rapport om svenskarnas internetanvändande under 2021. Vilka faktorer påverkar arbetet med kommunikation framöver? Här listar vi insikter du behöver ha koll på som kommunikatör. 

Ett barn håller i en läsplatta med symboler i förgrunden

Svenskarna och internet 2021 beskriver både möjligheter och baksidor med internetanvändandet. Pandemin har påverkat digitaliseringen enormt. Det digitala livet har mer och mer smält samman med det verkliga livet, inte minst hos de yngre. Samtidigt står vissa grupper helt utanför, och många oroar sig för säkerheten på internet. Här är 8 insikter för dig som jobbar med kommunikation:

 

  • Heltidsarbetande som arbetat hemma vill fortsätta att att göra det i snitt 2,2 dagar i veckan. Även om många nu börjar gå tillbaka till kontoret visar undersökningen att ju mer du jobbat hemifrån under pandemin, desto mer vill du fortsätta att göra det – åtminstone på deltid.

 

  • Helt digitala möten fungerar bättre än hybrid. Mer än var femte har haft dagliga videosamtal, och två tredjedelar har haft det varje vecka.

 

  • YouTube, Facebook, Instagram och Snapchat är de fyra sociala medier som svenskarna använt mest under det senaste året. Det framkommer också att allt fler tittar på vloggar, det vill säga bloggar i videoformat, snarare än läser bloggar.

 

  • Vilka sociala medier man använder dagligen växlar kraftigt i yngre åldrar, där YouTube och Snapchat används mest av personer som går på gymnasiet, och TikTok är mer utbrett bland högstadieelever. Internetstiftelsen tar upp att det kan vara så att sociala medier och nya kanaler kan komma att cementeras i vissa åldersgrupper, och att det man använder mest när man är ung sen kan följa med när man blir äldre.

 

  • En klar majoritet är oroliga för sin säkerhet och integritet på internet, där rädslan främst rör utländska myndigheters potentiella bevakning. En tredjedel känner stor oro för “deepfake”, det vill säga syntetiskt ihopsatta bilder eller videos, och att kunna avgöra vad som är sant eller falskt på internet. Fyra av tio har blivit utsatta för bedrägeriförsök på nätet, där majoriteten antingen fått bluffmejl eller falsk kundsupport.

 

  • 90% av svenskarna använder internet varje dag, och 100% av personer födda på 2000-talet använder internet dagligen. Men var femte pensionär använder inte internet alls, och bland de äldsta har inte ens hälften använt sig av samhällets olika e-tjänster.

 

  • 9 av 10 använder olika digitala samhällstjänster, till exempel hos Skatteverket, vården eller biblioteket. Samtidigt avstår 1 av 5 internetanvändare aktivt från att använda digitala samhällstjänster eftersom de känns osäkra. Oron handlar om oro både insamling och hantering av personlig data på nätet.

 

  • De vanligaste medierna svenskar konsumerar varje dag är strömmande tjänster eller playtjänster, tv och strömmande musik- eller poddtjänster. För digitala nyheter skiljer det sig mycket mellan åldrarna. De yngsta konsumerar samhällsnyheter i sociala medier och de äldsta via digitala tidningar.

 

Här kan du läsa hela rapporten. Missa inte chansen att ställa dina frågor direkt till internetexperten Måns Jonasson under vårt webbinarium den 9 november.