Kommunikatörerna axlade ansvaret för beteendeförändring

Generalsekreteraren har ordet

Året inleddes med nyheter om ett virus i Kina men budskapet förmådde inte riktigt tränga igenom sorlet till en början. Efter stockholmarnas sportlov började larmklockor ringa och hemvändande skidresenärer sattes i karantän. Vi på Sveriges Kommunikatörer höll vår första distansutbildning i början av mars. Den skulle vara tillfällig. Men därefter förändrades allt, snabbt.

Redan den 16 mars uppmanade Folkhälsomyndigheten till distansarbete. Det var sista gången detta år som många av oss träffade våra kollegor på kontoret. Behov av stöd för intern kommunikation uppstod genast. Hur ska man leda och styra när man inte träffas? Hur vet jag som chef att mina medarbetare har förutsättningar att lyckas när vi inte ses? Hur tar jag ansvar för arbetsmiljön? Hur får vi delaktighet och bra möten? Vi på Sveriges Kommunikatörer gjorde vårt bästa i att både ställa om våra tjänster till er, men också stötta era omställningar. Tillsammans med erfarna och flexibla kursledare anpassades både form och innehåll i våra kurser, nätverk och webbinarier, som vår utbildningschef EvaHanna Wittrin tidigare berättat mer ingående om.   

Landets kommunikatörer fick lägga mycket åt sidan för att helt fokusera på en enda, överväldigande uppgift: bromsa smittan och samtidigt stödja verksamheter med nya förutsättningar. Snabbt skulle det gå. Särskilt i kommuner och regioner axlades ansvaret att sprida kunskap om skyddsutrustning och stöd till riskgrupper. Kommunikatörer fick i uppgift att utbilda såväl medborgare som personal i helt nya begrepp och koncept. Nya skyltar och nya beteenden förändrade det offentliga rummet. Kommunikation förändrade vad vi gjorde och hur vi gjorde det. På rekordtid.

Vi talar inte om en simpel uppgift när plötsligt alla är målgruppen och budskapen kan rädda liv. Det var här kommunikatörerna briljerade, över sektorer och verksamheter. Välformulerade meddelanden och starka visuella verktyg användes för att kommunicera fakta – som utökades när kunskapen växte. Presskonferensen kl. 14 blev vår dagliga lägereld. Den tilldelades hederspriset i Stora Kommunikationspriset för denna insats.

Höstens kommunikativa utmaning var inte, som under våren, nya formuleringar och nya beteenden, utan än en gång var vi tvungna att ställa om arbetet. Nu handlade det om det motsatta, att trots leda skapa förståelse för vikten av att bibehålla samma beteende. Håll i. Väcka liv i engagemanget som dalade något under sommarens optimism. Håll ut. Och trots det annalkande julfirandet, kanske svårast av allt, inte vara för många och för nära. Håll avstånd.

Vaccinering är inledd i vår omvärld och det finns ett ljus i tunneln där framme någonstans. Vi befinner oss dock fortfarande i en akut fas med en sjukvård som förlitar sig på vår förmåga att förmedla budskapen. Många kommunikatörer fortsätter arbeta hårt för att få oss att hålla avstånd, tvätta händerna och bara träffa de som vi måste.

Detta år har kommunikationen visat vägen. Det är verktyget för att skapa förståelse mellan människor, förtroende för myndigheter och omsorg om de medmänniskor vi inte känner. Kunskapen om styrkan och den bredd av resultat som kommunikation kan åstadkomma har vi kvar långt efter pandemin.

God jul och tack för din insats här året. Var rädda om dina nära – du vet ju hur!

Hanna Brogren
Generalsekreterare