Globaliseringen och digitaliseringen av samhället har skakat människans syn på lärande i grunden. Den höga förändringstakten har inneburit att kampen om den vassaste kompetensen har blivit stenhård – samtidigt har utvecklingen möjliggjort att du idag kan lära dig mer än någonsin. Pär Lager är senior rådgivare och lärare på Försvarshögskolan. Han menar att digitaliseringen både driver det ökade behovet av kompetensutveckling samtidigt som fler människor tillgång till helt nya kontaktytor för lärande.
– Idag kan du gå in på Youtube och lära dig av världens främsta professorer på Harvard, helt gratis. Samma sak gäller för exempelvis en person i Ugandas huvudstad Kampala, det är helt fantastiskt. Det betyder dock inte att alla väljer att utveckla sina kompetenser, du måste också lära dig hur du kan lära dig. Ett stort ansvar ligger på våra arbetsgivare, men också på samhället och på individen.
Pär berättar vidare att begreppen ‘upskilling’ och ‘reskilling’ har uppstått som ett svar på det mer abstrakta ‘livslångt lärande’. Begreppen syftar till lärandets funktion, där upskilling innebär att lära dig mer inom din befintliga yrkesroll. Reskilling behövs däremot om till exempel digitaliseringen har gjort att ditt yrke försvunnit, och att du därmed måste skaffa kompetens inom en ny yrkesroll.
– Femtio procent av alla jobb kommer försvinna inom de närmsta åren, vilket innebär att många kommer att behöva reskilla. Resterande femtio procent är i ständig förändring, vilket gör att du behöver upskilla. För att vara redo måste du vara duktig på att förstå vad som händer i din yrkesroll.
Pär menar att behovet av upskilling kommer från halveringstiden för kunskap. Det innebär att det du lär dig idag bara är hälften värt om fem år. I och med att vi lever i en sammankopplad värld står vi för gemensamma stora utmaningar som ställer krav på oss. Ett exempel på en sådan fråga är hållbarhet, där vi måste lära oss väldigt mycket nytt för att möta de nya utmaningarna. Lärande är också en allt mer central fråga för arbetsgivare, då det blivit allt svårare att rekrytera talanger med rätt kompetens.
– Svårigheten att rekrytera är en stor trend på dagens arbetsmarknad. Därför uppmuntrar jag organisationer att jobba med reskilling internt. Det kanske finns en kollega som är bra och engagerad, men som har fel kompetens. Då tycker jag att man ska satsa på att kompetensutveckla den medarbetaren. Det är arbetsgivaransvar, och det är något jag ser mer och mer.
Bland medarbetare blir kompetensutveckling ett allt viktigare kriterium när det kommer till att välja arbetsgivare. Därför är det viktigt att arbetsgivare tänker kring hur de kan implementera kompetensutveckling i organisationsstrukturen.
– Om du inte får chans att växa kommer du att tröttna på ditt jobb, speciellt på dagens arbetsmarknad. Om du inte uppdaterar kompetens försämras nämligen ditt eget erbjudande.
Metoder för kompetensutveckling för dig som kommunikatör
Enligt Pär är de största utmaningarna för kompetensutveckling att finna tid, att förstå vad du ska lära dig samt att förstå hur du ska lära dig på ett effektfullt sätt. Pär delar här metoder för hur du kan ta itu med varje utmaning och börja utvecklas.
Utmaning 1: “Jag har inte tid för kompetensutveckling”
Att skapa tid för att uppdatera dina kunskaper är inte bara ditt ansvar, utan även din arbetsgivares. Pär poängterar att kompetensutvecklande aktiviteter ska ske på arbetstid, eftersom det är din yrkesroll du investerar i.
För att kunna lägga tid på lärande måste du prioritera. Din arbetsgivare måste även ha förståelse för att kompetensutveckling är något viktigt, som är värt att avsätta tid för. Om du har problem att finna tid kan du exempelvis i början av varje vecka införa en dag med en timme schemalagt lärande.
Du måste även vara konkret och praktisk i ditt lärande. Det innebär att du skapar en ordentlig struktur för hur du ska gå tillväga.
Utmaning 2: “Jag vet inte vad jag behöver lära mig”
I början kan det vara svårt att veta var någonstans man ska leta för att finna områden att utvecklas inom. För att finna utvecklingsområden är en bra start att arbeta löpande med omvärldsbevakning av din yrkesroll. Häng med i förändringstempot genom att följa relevanta personer och företag på LinkedIn, läsa branschmedia, läsa forskningsrapporter och lyssna på poddar.
För kommunikatörer rekommenderar Pär att ta hjälp av konkurrenter på en global nivå. En bra metod är att vara uppdaterad på tävlingar inom kommunikation, där du kan låta dig inspireras av vinnande kampanjer. Inom kommunikation finns också väldigt bra branschorganisationer och lärosäten som kontinuerligt skriver om de senaste trenderna.
Utmaning 3: “Jag vet inte hur jag ska lära mig”
För att finna lösningar på hur du ska lära dig måste du ha ringat in vilka områden du vill förbättras inom. När du har tagit reda på vad du vill lära dig kan du börja utforska vilka möjligheter som finns. Inom kommunikationsbranschen finns en mängd webbinarier, ted talks och kurser att gå inom specifika kompetensområden.
Pär menar att det finns en distinktion i micro- och macrolärande. Det du ska prioritera är microlärande, vilket också kan beskrivas som vardagslärande. Här lär du dig i din yrkesroll genom att testa att göra saker på nya sätt, be om att ingå i nya projekt och fråga kollegor. Vardagslärandet kan implementeras i avdelningens dagliga rutin om ni exempelvis skapar en plattform för att tillsammans rekommendera relevanta poddar, böcker eller rapporter.
Macrolärande är lärande som sker på en större skala, exempelvis genom en utbildning. Pär rekommenderar att gå en kurs tillsammans med en kollega som du sedan kan diskutera med. Avsätt tjugo minuter i veckan för att gemensamt sätta era nya kunskaper i en yrkesmässig kontext – på så sätt går du från kunskap till kompetens.