Vad ligger bakom det ökade intresset för exponering och profilering av författare? Ska inte dom sitta hemma på kammar´n och skriva?
- Jo, skrattar Katarina, och det gör dom också, men alltfler har förstått vikten av medieexponering och då är kommunikation väsentligt. Sedan finns det förstås författare som inte alls vill ge intervjuer – och det är helt ok. Då får vi informatörer slipa verktygen ytterligare för att skapa andra vägar att nå ut. Bokbranschen är definitivt påverkad av celebritetskulturen som för närvarande är stark, många vill läsa om kända personer.

Det har i sin tur resulterat i en ny sorts författarskap – flera artister, politiker, sportstjärnor, experter med flera kan numera lägga även ”författare” på sin meritlista. Därtill finns det idag knappt en tidning som inte har en bokspalt, i en tid av ökad snuttifiering är det intressant, det långa formatet, boken, står sig väldigt väl i konkurrensen om läsarnas uppmärksamhet.

Men måste man verkligen vara med i ”Let´s dance” och andra tv-program för att uppfattas som framgångsrik författare?
- Nej det måste man inte, majoriteten av våra författare är inte tv-kändisar. Dock, idag räcker det inte alltid med en enastående bra roman för att en bok/författare ska bli uppmärksammad, läsarna och media vill också lära känna författaren bakom boken. Och finns det ingen person bakom så blir pr-arbetet än mer utmanande… Jag tänker till exempel på deckarförfattaren Lars Kepler. I princip ingen ens på förlaget visste vem som stod bakom pseudonymen. Jakten på avslöjandet blev till löpsedlar, och till sist knäckte Aftonbladet hemligheten och Lars Kepler fick uppleva hur murvlar kröp i buskarna och mitt i natten knackade på… Kepler visade sig vara två etablerade skönlitterära författare som ville prova en annan genre. Resten är historia. Lars Kepler är idag en formidabel framgångssaga, inte bara i Sverige, utan i hela världen.